Vi gör många avslut i livet. Avslut som kan kännas lite jobbiga många gånger. Vi slutar på en skola där vi skiljs från klasskamrater som vi gått tillsammans med i flera år. Vi slutar på ett jobb, kanske flyttar till annan ort.
Nytt jobb, ny skola eller ny bostadsort innebär ju att vi startar om på nytt igen, lär oss något mer. Vi får nya relationer och erfarenheter som ofta berikar och utvecklar oss. Vi inser att man kan göra saker och ting på olika sätt och komma fram till bra resultat med andra metoder också.
Det är ofta en viss stress att börja med något nytt
Visst kan det kännas lite besvärligt att gå ifrån metoder eller rutiner som vi varit vana att leva med. Jodå, det är ofta en viss stress att börja med något nytt, man tycker att det kan kännas osäkert med det nya. Man ska bygga upp nya rutiner och lära känna nya människor, kanske måste man tänka om och inse att man kan göra på lite nytt sätt.
Att avsluta ett krönikeskrivande är också en ny erfarenhet. Att minnas händelser som inträffat genom åren som fått bli underlag till en krönika. Kommentarer som jag fått, faktiskt mest positiva, har inspirerat och gjort det meningsfullt att skriva.
Jag vill tacka för en tid i livet som varit till stor glädje och som inneburit nya erfarenheter med både eftertanke och ödmjukhet.
Att avsluta något som man sysslat med under längre tid är förenat med en viss känsla av tomhet. Vad ska jag nu sysselsätta mej med? Har det någon betydelse vad jag gör? Kan mitt beteende ha någon betydelse?
Jodå! Jag tror att vi alla har betydelse för varandra. Om vi har viljan att tro gott om andra och ta Gud till hjälp så är min övertygelse att vi människor har en ljusare framtid tillsammans.
Jag ber att få tacka för en positiv period i livet. Hälsningar från en gammal, men rätt så glad man som är tacksam för livet!
Kort sagt: Tjoho!
Ove Vikdahl