Målgång. Att gå i mål som vinnare är kanske inte alltid det viktigaste utan det är vägen dit som räknas och betyder något. Foto: Jens L' Estrade / TT Foto: Jens L' Estrade / TT /.
När det gäller idrottsliga prestationer är det superenkelt att sätta upp mål, kanske inte lika enkelt att uppnå dem.
När jag springer Broarna Runt vill jag se att tiderna blir något snabbare – eller om jag ska vara korrekt, mindre långsamma – för varje gång. Problemet är att det blir svårare och svårare för varje sekund som ska kapas.
Redan innan säsongen har jag satt upp ett mål som jag sedan sikar in mig på. Det är just detta mål och mina ansträngningar att nå dit som gör att jag förbättrar mig.
Andra gånger kan vägen vara betydligt diffusare och otydligare. För ett antal år sedan bestämde jag mig för att bredda min yrkeskompetens. Jag hade varit fotograf sedan mitten av 1980-talet och ville vidga vyerna och utmana mig själv – jag ville börja skriva.
En dröm som jag hade burit på i flera år, men inte riktigt vågat leva ut. Jag började sätta upp små mål där första stegen var att skriva några krönikor och ett par resereportage. Det var riktigt läskigt.
Det kändes som att gå på svag is som i vilket ögonblick som helst kunde brista, men jag hade mina mål att hålla mig fast vid. Nästa steg var att söka utbildning som sedan skulle följas upp med fler artiklar.
Mål efter mål uppnåddes och för några år sedan lämnade jag min trygga roll som fotograf och kallar mig numera för reporterfotograf. Allt detta hade aldrig uppfyllts om jag inte hade satt upp mina delmål, för det var dessa som gjorde att jag vågade ta första steget.
Att sätta upp höga mål ska vi inte vara rädda för, många gånger kan vi nå betydligt högre än vad vi tror. Det är delmålen som är det svåra, här gäller det att vara realistisk. Sätts delmålen för högt kan de vara hämmande och bryta ner motivationen istället för att vara en drivkraft. Delmålen måste vara väl avvägda. Det ska vara svårt att nå upp till dem, men inte omöjligt.
Det finns tillfällen då vi inte når hela vägen fram till målet, men det kanske inte är det viktiga. Vi spände bågen och gjorde ett försök.
Då tycker jag vi ska vara snälla mot oss själva, har vi gjort vad vi kan eller till och med vårt bästa så ska vi vara nöjda med prestationen. För i slutändan är faktiskt vägen som leder mot målet allt och målet i sig är inte lika viktigt.
Det finns tillfällen då vi inte når hela vägen fram till målet, men det kanske inte är det viktiga.