Året är 2020. Visst låter det som ett intro taget ur en framtidsfilm där bilar flyger? Plötsligt har allt börjat om igen och framför oss väntar ännu en påsk, sommar, jul samt födelsedag. Att säga hejdå till 2019 är precis som att säga hejdå till en person. 2019 bär på en individuell karaktär beroende på vems perspektiv vi tittar tillbaka med.
Jag hade en optimistisk start med denna person men snabbt därefter lärde jag mig mer än någonsin att jag verkligen måste jobba mitt allra hårdaste för att komma dit jag vill. 2019 hade många ess i ärmen vad gällde både dåliga och goda överraskningar.
Jag och 2019 blev ovänner ett tag när allt började kännas för intensivt och utmattande. Denna person visste verkligen att jag behövde göra mig av med mina dåliga vanor samt egenskaper, så en spegel ställdes framför mig så jag inte kunde undvika något längre. 2019 provocerade och utmanade mig mer än någon annan jag någonsin mött. Ibland kändes det som att 2019 försökte såra mig med flit och ofta slutade dagarna med att jag smällde dörren i ansiktet på min så kallade ”vän”. I slutändan så insåg jag att det bara var ”tough love”. 2019 ville mitt bästa och gjorde mig starkare.
Min vän vinkade hejdå med vackra fyrverkerier
Men precis som med många människor i våra liv så var det dags för 2019 att gå. Jag hoppade på ett flyg från London till Sverige och åkte med mina vänner till Kittelfjäll. På nyårsafton när klockan slog tolv kände jag 2019 lämna mig. Min kära vän vinkade hejdå med vackra fyrverkerier i skyn. Det känns lite tomt och surrealistiskt, så som det gör efter alla definitiva farväl. Dagen efter reflekterade jag över våra minnen tillsammans. Trots de hårda läxorna och de djupa fallen så kommer 2019 alltid förbli unik och speciell för mig.
Men så knackade det på dörren och jag hörde en röst säga ”Hej, jag heter 2020. Är du redo?”
Jasmine Said