”När jag flyttat då ska jag börja träna igen. Det skulle vara så himla roligt”. Det var min kompis som sa orden som kom som ett brev på posten efter det att jag sagt att hon borde hänga med någon gång. Varför inte nu frågade jag henne och fick till svar ”Jag har så mycket för mig och är helt slut på kvällarna. Jag tänker vänta tills det känns bättre.”
Jag blev inte speciellt ledsen då det inte var första gången det hände. Hon hade skjutit upp det i en mindre evighet och varje gång lät det likadant oavsett om det gällde träning eller någonting annat i livet. ”Jag ska göra det när jag….” På något vis var tillfället aldrig rätt för någonting. Allting skulle ske senare.
Väljer hon att inte göra någonting så är det upp till henne, men samtidigt så lät det ju som om hon ville. Så för mig kändes det bara konstigt. För vill du ha en förändring så kan det lika gärna ske nu. Inte sen. För du behöver inte nya kläder. Du behöver inte ha gått ned tio kilo och du behöver inte vänta på att solen ska gå upp i norr för att de där fullbordade förutsättningarna ska komma.
För de där perfekta läget kommer inte att komma på en liten, liten stund. De perfekta läget är nu och det är väl onödigt att gå och vänta på att göra det där som du faktiskt vill göra, när det går att börja på en gång?
Jag sa det till henne. ”Varför väntar du när du ändå vill ha en förändring? Tänk så mycket roligt du missar genom att skjuta upp det”. Hon var fortfarande inte övertygad.
Några veckor senare träffade jag henne ute i löpspåret med träningsskorna på fötterna och hörlurarna i öronen. Hon hade tagit sig ut, trots att flyttlasset inte hade gått än. ”Du tog dig ut trots allt?”, sa jag till henne. ”Jo, det gjorde jag. Jag insåg att jag faktiskt har tid och att du hade rätt. Jag väntade på någonting som ändå inte kommer komma. Det där perfekta läget.”
Du behöver inte ha gått ned tio kilo och du behöver inte vänta på att solen ska gå upp i norr.