Siffror har börjat kräva allt större utrymme i min minnesbank. Som ung med gott minne räckte det med att jag kunde mitt personnummer, mitt telefonnummer och 3,14 för pi.
Med datoriseringens och kortens intåg på 1970-talet expanderade kravet på mitt sifferkomihåg. Med stigande ålder, när hjärnans fack avsedda för sifferkombinationer blivit både färre och mindre, händer det att jag drabbas av sifferångest i pressade kösituationer.
Minnesluckan slår igen och det blir helt sifferblankt. Då koderna inte heller får förvaras i öppen dager, händer det även att jag glömmer var jag gömt alla puk- och pinkoder.
Det är många som frågar hur vi fyller våra dagar som pensionärer och jag kan bara säga att en ansenlig tid går åt till att ”leit å leit.”
Vi har i dagarna blivit ägare till två nya fåtöljer som Postnord fått uppgiften att leverera. Fåtöljerna är nu på plats men från avsändaren saknar vi fortfarande åtta ben och fyra armstöd, vilket gör dem svårsuttna.
Postnord har under den senaste tiden fått mycket kritik för sitt sätt att leverera brev och paket. Jag är verkligen inte förvånad över deras kommunikationsproblem efter att de skickat mig följande SMS:
”Här bokar du leveranstid som passar dig. Gå in på vår hemsida Postnord/se/
?id= 373400306899258234&key=1005602899&type=SMS1.
Försändelser: 00373400306899258234,00373400306899258241, 003734003006800258265, 003734003068999258258”
I meddelandet fanns turligt nog även ett telefonnummer till kundtjänst. Jag ringde och ombads räkna upp koden. Min man, som hörde samtalet på avstånd, trodde att jag skämtade med postmannen när jag utan uppehåll räknade upp 110 siffror.
Om det gäller att göra en försändelse så komplicerad som möjligt kan jag bara utbrista:
Grattis Postnord, det var ni som vann!
Christina Ohlsson
Malå
Fåtöljerna är på plats men vi saknar fortfarande ben och armstöd.