Minns du den där lördagen i mars när det inträffade ett jordskalv? Det gör jag, men inte av den anledningen. Nej, den här aktuella dagen fick mitt välorganiserade och logiska sinne uppleva något än mer omskakande.
Händelsen inträffade i en restaurang, vars föregångare finns på drygt 300 platser i världen. Vi hade lämnat Skellefteå, men var ändå omgivna av många shoppingsugna Skelleftebor och kommer dit just när frukosten börjar.
Vi tar bröd, juice och yoghurt och funderar på om vi även ska ta plättar, äggröra och bacon direkt, men det känns onödigt. Fel beslut. För helt plötsligt invaderas restaurangen av besökare och trots att den har all världens erfarenhet så har den ett logistiskt upplägg som inte ens skulle fungera i ett kök för två.
På en sekund så går kön till brickorna, kassorna och den varma maten in i varandra. Det gör det nu helt omöjligt för nytillkomna att hitta till labyrintens start, vilket i sin tur leder till dålig stämning.
Framme vid maten finns nästa hinder: dörren som leder till köket. Dörren slungas automatiskt rakt in i kön och den stackars serveringspersonalen måste inte bara koncentrera sig på den primära uppgiften utan också snabbt stoppa dörren innan den får skadade på sitt samvete. Och att få en dörr på sig är inte den enda risken, utan ansträngning kan man gå in i eller fastna under de enorma lampskärmarna som obegripligt nog placerats vid serveringsborden istället för ovanför.
Ett sämre upplägg har nog aldrig skådats och i ett sista försök att förklara röran citerar jag kollegan som var där samtidigt: ”Det var en bedrift och helt fascinerande att se, jag tar med mig det som en upplevelse.”
Enligt pålitliga källor har nu upplägget gjorts om så att både kökrockar och dörrolyckor är undanröjda. Men känner man för att backa blir det tydligen kaos och mer omskakande än ett jordskalv igen.
Vid maten kommer nästa hinder.