Det är med stort bryderi som jag står framför hyllan med glödlampor i en av stadens butiker. Mitt lager av gamla 40 watts lampor är slut och nu måste jag välja någon av den nya lågenergivarianterna.
Jag måste faktiskt erkänna, jag fattar inte ett smack. Vem fasen är Lumen och Kelvin? Och ska man verkligen behöva vara civilingenjör för att köpa en glödlampa? En annan sak som slår mig är ju i vilket syfte de gamla lamporna togs bort, vi skulle spara energi. Medan de gamla glödlamporna levererades i papplådor, så hänger de nya lågenergilamporna i inbrottssäkra plastförpackningar i butikens hyllor. Har vi då egentligen sparat någon energi och hur bra är dessa förpackningar för vår miljö?
Lägg därtill att en av de nya lamptyperna innehåller kvicksilver och med lamporna kommer noga instruktioner om hur man måste göra om den tappas i golvet och går sönder. Jag får en bild i mitt huvud av människor i rymddräkter, slangar och luftslussar. Få se nu, förbjöds inte kvicksilver i termometrar av någon anledning?
För oss som bor relativt nära polcirkeln så har ju också ljuset i våra hem en annan stor betydelse, nämligen att skapa ett ombonat sken i det mörker som annars råder stora delar av året. För om det enda syftet med elektriska lampor var att kunna se i mörker, ja då hade det ju varit enklare om vi alla bar pannlampor, eller hur?
När skiftet gjordes varnade en psykiatrier på radion om att ett felaktigt sken i våra hem skulle kunna orsaka en våg av depressioner bland oss nordbor. Jag vill ge honom rätt men med en liten korrigering, min depression börjar redan när jag ska försöka förstå Lumen och Kelvins inverkan på den nu mörka taklampan. En depression som övergår till aggression när sedan plastförpackningen skall öppnas.
"Är det verkligen ingen som säljer "fullampor" i papplådor?"
Mikael Karlsson
Vem fasen är Lumen och Kelvin?