En av polisens egna bilder från en nattlig spaning i Norsjö och Storuman.
Vi minns 2020
Att villaägare drabbas av inbrott när höstmörkret faller är inget nytt. Så har det varit i många år.
Det speciella med höstens inbrottsvåg var att ligan eller ligorna stannade så länge. Oftast brukar de slå till på några platser under några nätter och sedan försvinna ut ur landet lika snabbt och obemärkt som de kommit.
Men den här gången fortsatte det bara. Innan allt var över hade ett 50-tal villaägare i bland annat Malå, Norsjö och Arvidsjaur haft påhälsning.
Även om jag pratade med några av de drabbade är det svårt att sätta sig in i den oro, ilska och frustration man känner när man fått huset genomsökt och delvis skadat i jakten på smycken och kontanter.
På några ställen använde sig tjuvarna av pulversläckare för att undanröja spåren.
En sådan här brottsvåg påverkar också hela bygden. Den blev det givna samtalsämnet på arbetsplatser, i affärer och på andra ställen där folk trots allt kunde träffas detta onådens år 2020.
Och det stannade inte där. Snart fylldes sociala medier med iakttagelser, tips och funderingar. ”En misstänkt skåpbil med utländska plåtar står vid den parkeringsplatsen, en mystisk man går och fotograferar i det området.”
Det är helt klart ett snabbt och effektivt sätt att få ut information och varningar om att något är på gång.
Hjortronstigen var en av gatorna i Malå som fick påhälsning.
Ibland kan det dock bli riktigt fel. Som när kantorn i Malå körde runt med några kompisar för att spana in vackra trädgårdar i Lycksele, bara för att snabbt bli varse att de var eftersökta både på sociala medier och av polisen.
Men jag dömer ingen. Även en – i vanliga fall – lugn och sansad lokalredaktör på Norran kan svepas med av upptäckten att det inte längre lyser hos de bortresta grannarna vars hus vi lovat hålla ett öga på.
Det blev att ge sig ut direkt i halvmörkret, iklädd endast morgonrock och gummistövlar, med mobiltelefonens sken som enda ficklampa. Väl på baksidan kunde jag lättad konstatera att de inte haft påhälsning.
Hustrun Ulrika var dock inte lika glad: ”Hur kunde du gå ut så där? Tänk om någon annan granne hade sett dig, trott att du var en inbrottstjuv och slagit ner dig?”
Jag såg snabbt rubrikerna framför mig: ”Norranreporter slogs ner vid spaning.” ”Misstänkt blottare i villakvarter i inlandet”. Men tack och lov slutade det inte så illa. Inte ens i onådens år 2020.