Så möttes pappan och dottern igen – i rättssalen. Detta berättade Norran om i somras. Dottern fick hem en avi för en postförsändelse på tre kilo som skulle vidare till pappan. Hon slog larm till polisen som hittade 8 000 narkotikaklassade tabletter. Lilla bilden: ett hotbrev och en patron som 40-åringen säger sig ha fått med krav om att han skulle sälja narkotikan.
Vi minns 2021
För mig handlar det oftast om brottslingar eller brottsoffer.
Därför: låt oss prata lite om vittnen.
Den som är vittne i en rättegång i Sverige börjar med att avlägga en vittnesed:
”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”.
Att inte minnas är inte detsamma som att ljuga. Men börjar åklagaren eller någon annan i rättssalen att läsa högt ur förhör där du påstår en sak samtidigt som du säger något helt annat inför rättens ledamöter, ja, då bör du dra efter ett djupt andetag och tänka igenom din fortsatta insats från vittnesbåset.
Det kan nämligen sluta med fängelse. Inte för brottslingen utan för dig.
Det kallas mened att medvetet ljuga eller undanhålla sanningen som vittne. Brottet är ett så kallat artbrott där påföljden vanligtvis blir fängelse.
Under snart 20 år som kriminalreporter har jag lyssnat på, och läst, otaliga vittnesmål i rättsalar och nedtecknade förhör.
Så journalist letar man efter kontraster – och här är två lokala vittnesmål under 2021 samt ett tredje, tidlöst exempel.
Pappan och dottern:
Norran berättade i september om en av de mest känslomässigt laddade rättegångarna på senare år i Skellefteå som hållits inför öppna dörrar.
En 40-årig man stod åtalad för omfattande, missbruksrelaterad brottslighet, däribland en beställning av narkotika där postavin kom hem till dottern.
– Jag fick direkt en dålig magkänsla och ville verkligen inte ha någonting med det här att göra. Därför ringde jag till polisen, berättade dottern.
Hon berättade om relationen till pappan. Det var bitvis mycket hårda, tuffa och tydliga ord som hon använde.
Pappan kunde inte sitta stilla i stolen. Han kastade sig bakåt, gnuggade händerna i ansiktet, tittade ner mot golvet, sedan upp i taket.
Det handlade om brutala sanningar.
Inför rättegången hade de två kriminella Skellefteborna träffats på häktet. Åklagare Andreas Nyberg menade att detta fick till följd att en av männen tog på sig den andres narkotikabrott – vilket slutade med en fällande dom för mened.
Kompisarna på häktet:
Norran berättade i somras om återfallsförbrytaren som åtalades för mened utifrån hans vittnesmål vid en narkotikarättegång i Skellefteå.
Mannen tog på sig, när han förhördes i rättssalen som vittne, skulden för brottet. Det slutade alltså med åtal för mened.
Så här skrev tingsrätten om vittnesförhöret med mannen:
”Vittnets påstående att han har gjort en beställning av narkotika för att levereras till den åtalades adress utan dennes vetskap framstår som påhittat. Han har inte kunnat ange en fullständig adress och att han inte försäkrat sig om att erhålla postförsändelserna som betingat ett högt pris. Han har inte heller kunnat ange vad som har beställts.”
När förhöret inleddes underströk rättens ordförande att det är straffbart att ljuga som vittne.
Återfallsförbrytarens försök att rädda polaren slutade istället med att han i somras dömdes till fängelse i fem månader för mened och flera andra brott.
Palmemordet fredagen den 28 februari 1986 brukar beskrivas som ett nationellt trauma, ett öppet sår som inte läker så länge inte någon döms för mordet. Men tänk om det var så att mördaren ringde polisen vid 12.20-tiden redan efterföljande dag och anmälde sig som vittne...
Palmevittne/Palmemördare:
Sommaren 2020 meddelade chefsåklagare Krister Petersson dels att förundersökningen om mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 läggs ned på grund av den misstänkte är avliden, dels att mycket talar för att den vid tiden för mordet då 52-årige Skandia-grafikern Stig Engström utförde statsministermordet.
För alla som vill att Palme åtminstone föll offer för ett välplanerat dåd så innebär det tilltänka brottsscenariot, med Stig Engström som skytt, det fullkomligt motsatta.
Ett halvt dygn efter mordet ringer Engström och anmäler sig som vittne. Han påstår senare att han försökt rädda livet på Palme.
Problemet är att ingen annan har sett honom som vittne på mordplatsen.
Många har åsikter ifall Engström var ett virrigt vittne eller en märklig mördare.
Stig Engström pekades sommaren 2020 ut av chefsåklagare Krister Petersson som en högst trolig Palmemördare. Just nu visas serien ”Den osannolika mördaren” på Netflix. Frågan är: var Engström ett vittne eller en mördare?
2018 skrev Thomas Pettersson boken ”Den osannolika mördaren”, två år tidigare kom Lars Larssons mer okända (och läsvärda) ”Nationens fiende”.
Det är två mycket genomarbetade böcker med samma budskap: Engström sköt Palme.
På Netflix snurrar just nu serien i fem avsnitt, baserad på Petterssons bok, där fakta och fiction blandas som ger en fadd smak av att skruva gåtan Stig Engström alltför många varv.
Å andra sidan: den som mot förmodan orkar sätta sig in i utredningsmaterialet ska finna att det finns närmast en insjö av indicier som pekar mot hans skuld.
Snacka om ett annorlunda vittne.