Jag var med redan första gången Peter Carlsson besökte Skellefteå för att undersöka förutsättningarna för att starta en batterifabrik här. Därefter har det blivit många möten med representanter för företaget, bland andra Peter Carlsson, besök på fabriken och då mest på grund av positiva anledningar.
Men det här året har varit helt annorlunda. Nu har det mest handlat om kris, kris och ännu mera kris. I denna turbulenta tid valde Peter Carlsson att hålla en mycket låg profil mot media eller snarare en obefintlig profil.
Liksom många andra medier har vi på Norran legat på kommunikationschefen Matti Kataja om att få göra en intervju med Peter Carlsson om det aktuella läget. Längre sådana hade vi gjort varje år sedan beslutet om bygget av batterifabriken togs.
Men någon intervju blev det inte trots massor av obesvarade frågor som vd:n borde svara på.
Därför kom det som en blixt från klar himmel när Matti den 23 september meddelande att Norran skulle få göra en intervju med Peter Carlsson kring något mycket viktigt. Vi skulle då få den allra första intervjun med honom om detta och åtta minuter var avsatta till den.
Nu gällde det att verkligen fundera igenom de viktigaste frågorna som vi ville ha svar på. Jag, chefredaktör Malin Christoffersson och vår grävande reporter Anna Wikner slog samman våra tankar och funderade ut vad vi ville ha reda på. Av erfarenhet vet man ju att sådana planer för det mesta slås i spillror så det gällde här att ha god improvisationsförmåga.
Vi bestämde att jag skulle ställa frågorna, Malin filmade medan Anna fotade och var beredd att slänga in kompletterande frågor om det fanns plats för sådana.
Innan det var dags för intervjun som hölls i Northvolts anspråkslösa huvudkontor, som består av ett antal sammansatta baracker strax utanför industriområdet, var informationen redan ute om att 1 600 medarbetare, varav 1 000 i Skellefteå skulle förlora sina jobb. Så vi hade ju den tunga och deppiga grundstoryn klar för oss. Förväntningarna var stora hos alla medias representanter som också dykt upp för att få möta Peter och det kändes bra att vi fått den första intervjutiden.
Det var ganska trångt i kontoret där intervjun skulle ske och vi insåg att det skulle bli svårt att få bra bilder där. Men det var bara att gilla läget.
Jag har träffat Peter Carlsson ett flertal gånger och intervjuat honom när han varit i sitt visionära esse. Den här gången var det en mycket dämpad man som ibland hade svårt att finna orden. Men han svarade i alla fall så ärligt han kunde på våra frågor och vi kunde snabbt få ut intervjun på nätet som fick många besök av våra läsare som också var svältfödda på svar från honom.
Sedan har det rullat på under hösten med konkurs för Northvolt Expansion, många besvikna och arga underentreprenörer som drabbades av konkursen, uppsagda Northvoltare som hoppats på en framtid i Skellefteå, rekonstruktionsansökan i USA och Peter Carlssons avhopp som vd…
Och det här är nog bara början. Så vi får se hur det blir under nästa år om det blir dur eller moll i rapporteringen och vi hoppas förstås på gladare tongångar än 2024.
Själv har jag under hösten också hjälpt många andra medier, både svenska och utländska, med uppdatering av läget för Northvolt och tipsat dem om vilka som är lämpliga att träffa och intervjua. Tydligt är att mediabilden varit att undergången är nära i Skellefteå, vilket ju inte alls är fallet.