Förändringens vindar drar över de svenska Kulturskolorna, så även över Skellefteås förr så välrenommerade Kulturskola. Köerna växer nu sig långa på grund av för få instrumentallärare. Tidens melodi spelas över hela landet och består av skattesubventionerade bidrag som Kulturskolorna kan söka för tillfälliga kulturprojekt i utsatta områden. Kärnuppdraget att utbilda nästa generation musiker, musiklärare och kulturutövare ersätts i snabb takt med tillfälliga projekt på skolor och fritidshem.
Kulturskolan i Skellefteå är noga med att marknadsföra verksamheten som en politiskt styrd organisation. Detta innebär att Kulturskolan helt och hållet styrs av lokalpolitikerna, vilka nu prioriterar att ta in de elever som anses vara en ny målgrupp. Det vill säga elever som inte står i kö och som via politisk pekpinne ska integreras i samhället genom tidsbegränsade kulturinsatser.
Det nyanställs just nu flitigt på Kulturskolan för att möta dessa nya grupper, medan de barn som ställt sig i kö och inget hellre önskar än att få lära sig spela ett instrument, hamnar i skymundan. De är inte intressanta för våra politiker, eller för ledningen av Kulturskolan. Det politiska målet är att nå fler, men vad händer sedan?
Är meningen med utredningen om att korta den långa kön till Skellefteå Kulturskola att svälta ut barnen som köar, tills de ger upp och inser att det inte är någon idé att vänta på ingenting? Får de inte spela på skoltid försvinner lämpligt nog en del av kön. Vad är då syftet med Kulturskolan? Att låta de barn som kan bli morgondagens musiklärare och musiker få en chans att utvecklas, eller att låta klåfingriga politiker göra om verksamheten till ett statligt bidragsfinansierat kulturprojekt för utsatta områden?
Vad händer om talangfulla och intresserade barn från dessa utsatta områden ställer sig i evighetskön till Kulturskolan när projekten avslutas? Tar det slut på service efter en gratis kulturintroduktionen bekostad av skattemedel, eller har våra politiker planer på att ge alla barn som köar en chans till en långvarig plats och ett långvarigt lärande på Kulturskolan? Oavsett vilket område de bor i?
Varför inte låta kompetenta yrkesgrupper inom kultur, vård, skola och omsorg i Skellefteå stå för ett långsiktigt och hållbart organisatoriskt inflytande, istället för denna toppstyrning från politiskt håll.
Kortsiktig politik istället för långsiktig planering