Jag undrar hur våra förtroendevalda i kommunfullmäktige tänker kring en budget i balans inom skolans område. Skolan ska inte få kosta utan budgeten ska vara i balans, men ingen skola/fritidshem ska läggas ner – det är vad vi hör och läser. Med andra ord ska vissa verksamheter få vara kvar fast det lyser stora röda minussiffror och att dessa blir en belastning för andra verksamheter under samma rektor.
Ett exempel är två närliggande skolor med samma rektor som inte får budgeten i balans. Förslag finns från personal att slå ihop skolorna, så att en skola blir anpassad för elever från förskoleklass till årskurs 3 och den andra skolan för elever från årskurs 4 till 6. Nu är det så att ingen skola får ändra på skolstrukturen, men att slå ihop två klasser (exempel årskurs 2 och 3) är okej. Hur tänker man där? 25 elever per klass och en heltids anställd lärare, inga assistenter som hjälper våra elever med behov, är målet för våra politiker.
Inom samma område finns det tre fritidshem, var av ett har så få inskrivna elever att verksamheten inte går ihop, men något fritidshem får inte läggas ner för att få budgeten i balans. Hur tänker man där? Riktlinjerna för att få ett fritidshem att ha budget i balans är 21 elever på en heltidsanställd fritidspedagog.
Behöver det bytas ut förtroendevalda politiker i kommunfullmäktige för att vi ska få se en förändring till det bättre inom skolans värld?
En mamma som är orolig