Kommunerna i landet har svårt att klara sina budgetar: Nu tvingas de skära i bland annat skola och omsorg, eller att höja kommunalskatten. Överallt är folk upprörda och kritiken är stor, men ilskan ska inte riktas mot kommunerna.
Samstämmigheten hos kommunerna är total om att de belastats med kostnader och krav från staten som beslutats av riksdagen, utan att de har blivit kompenserade för detta. Riksdagen har istället beslutat att sänka de statliga inkomstskatterna, budget av Moderaterna, Kristdemokraterna samt Sverigedemokraterna, samt borttagande av värnskatten efter krav av Liberalerna och Centerpartiet i januariöverenskommelsen.
Dessa skattesänkningarna har främst gynnat de med de höga inkomster. Men kommunerna har bara alternativen att strama åt eller höja den kommunala skatten. Det är ett val mellan pest eller kolera. Att höja kommunalskatten, som inte är progressiv, slår hårdast mot låginkomsttagare, pensionärer och sjuka. Men den slår också mot glesbygden, värst där kommunerna redan har högsta kommunala skatterna och den äldsta befolkningen.
Så alla ni som nu klagar, vi har ett eget ansvar också. Hoppas att ni inte röstat på dem som lovade skattesänkningar. När den statliga skatten sänks så slår detta mot välfärden, vård och skola. Då är det är inte kommunernas fel.
Bm