Det kommande årets viktigaste fråga är att den nya regeringen lägger fram en klimatpolitik som motsvarar de åtaganden Riksdagen har gjort. Åtgärder krävs som leder till att målen i det Klimatpolitiska ramverket uppfylls, vilket bland annat innebär att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70% till 2030 jämfört med 2010. Parisavtalets mål är vi inte ska nå 2 graders global uppvärmning med inriktningen att hålla oss under 1.5 grader.
Ska vi i Sverige ge vårt bidrag till detta krävs att vi minskar de utsläpp vår konsumtion orsakar från dagens strax under 11 ton koldioxid per person och år till under 2 ton. Och då är vårt flygande, nationella och utrikes, inte medräknat, som ensamt står för utsläpp på 10 miljoner ton växthusgaser per år. Det motsvarar utsläppen från all bilkörning i Sverige.
I den underlagsrapport, som FN:s klimatpanel tog fram inför det stora klimatmötet i Polen nu i december, fick vi veta hur bråttom det är om vi ska klara klimatmålen. Utsläppen av koldioxid, som har ökat de senaste två åren, måste börja minska redan 2020 och sedan snabbt gå ner mot noll nettoutsläpp, alltså när utsläppen balanseras av vad skog, mark och hav kan ta upp.
Vi måste kräva att den kommande regeringen har en klimat- och miljöpolitik, som trovärdigt leder till att Sverige tar en ledande roll för att såväl de nationella som internationell klimatmålen ska klaras. Det är våra barns, deras barns och barnbarns framtid som vi nu avgör.
Roger Bydler, Nacka