I hela landet sker nu en omställning av vården i syfte att utveckla en ”god och nära vård med fokus på primärvården”. Tillskott och omfördelning av resurser ska ske till primärvården. Tillgänglighet, kontinuitet och kompetens ska förbättras. Vården av äldre med kroniska sjukdomar ska bli bättre och framförallt ska samverkan med kommunens och lasarettens sjukvård förbättras.
Allt detta låter mycket bra. Men jag som distriktsläkare har hört det förr. Samtidigt som allt fler arbetsuppgifter förs över till hälsocentralerna har primärvårdens andel av sjukvårdskostnaderna, på cirka 17 procent, varit oförändrad. I dag är hälsocentralerna kraftigt underfinansierade och personalen sliter oerhört hårt.
Politikerna och ledande tjänstemän inom Region Västerbotten måste nu kunna visa en konkret plan på hur satsningen på primärvården ser ut de kommande åren. Redan föregående år fick regionen ett riktat statsbidrag på cirka 60 miljoner kronor för utveckling av nära vård. På direkt fråga till ledande tjänstemän hur dessa medel använts har jag ej kunnat få något svar.
Enligt överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner får nu regionerna ytterligare statsbidrag. Västerbotten får cirka 140 miljoner kronor, varav cirka 40 miljoner som generell resursförstärkning till primärvården. Risken är mycket stor att en stor del av dessa medel ”försvinner” i olika projekt och att tillfälligt täcka dagens underskott och kostnader för hyrläkare.
Det absolut viktigaste i dag är att förstärka personalsidan på hälsocentralerna. Fokus måste vara att förbättra vården för svårt sjuka äldre, erbjuda de äldre en fast vårdkontakt, samverka bra med kommunernas sjukvård, förhindra onödiga inläggningar på sjukhuset och att utveckla samverkan med sjukhusen för en bra uppföljning efter utskrivning. För att nå detta måste ett resurstillskott omedelbart ske till varje hälsocentral. En sköterska på varje hälsocentral är spindeln i detta arbete och måste ha möjlighet att ägna sig åt detta på heltid.
Så frågorna till regionledningen är:
Hur ser den konkreta planen ut för utveckling av ”god och nära vård med fokus på primärvård” i länet?
Hur har de medel som tillfördes 2019 använts?
Hur kommer medlen som tilldelats detta år att användas?
Är ni beredda att förstärka hälsocentralernas budgetram för att förbättra vården för äldre kroniskt sjuka och i så fall med hur mycket?
Mats Gustavsson, Skellefteå
Svar direkt
Sjukvården har haft kostnadsökningar på cirka 5–7 procent varje år. Utvecklingen i vården ligger på en nivå som inte motsvarar vår förmåga att tillskjuta mer medel. Detta är en utveckling som skett både inom primärvården och sjukhusvården. Vår målsättning är att fortsätta tillskjuta medel i den takt som ekonomin tillåter.
Att satsa på primärvården har för oss legat fast sedan 2010. Utöver den årliga uppräkningen som verksamheten fått har vi satsat extra medel de år som ekonomin har tillåtit. För oss hade det varit önskvärt om vi hade haft möjlighet att göra större satsningar.
Men utmaningen är större än så. Inom primärvården har även bristen på specialistläkare inom allmänmedicin påverkat våra möjligheter att förändra vården från sjukhusvård till mer primärvård. Men vår målsättning kvarstår att vi behöver gå mot mer nära vård.
Anna-Lena Danielsson (S), regionråd tillika ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden