Sedan bildandet av Kristet samhällsansvar 1956, numera Kristdemokraterna, har jag uppfattat partiet som en kristen rörelse. Efter att Göran Hägglund tog över, och nu Ebba Busch Thor, har partiet lämnat sina kristna värderingar och på alla sätt försökt binda kvinnan vid hemmet, läs vårdnadsbidraget, och blivit motståndare till kvoteringar.
Kömiljarden ledde endast till att man vårdade de enkla fallen för att komma åt pengarna. Privatiseringen av apoteken har resulterat i stora brister i tillgänglighet på medicin.
Den riktigt stora orättvisan var när KD slopade fastighetsskatten, som alla övriga partier nu inser var djupt orättvist. Att Centerpartiet, som jag i övrigt inte sympatiserar med, lyckades stoppa KD ska partiet ha en eloge för.
Kristdemokraterna har mer och mer tagit över Sverigedemokraternas politik och fjärmat sig från en solidarisk utveckling.
KYS