Peter Karlstén och Kent Haldebo hade ett meningsutbyte på insändarsidan den 18 januari om orsaken till varför sjukvården går på knäna och kommuner hamnar i akut ekonomisk kris. Karlstén menade att det handlar om politiska prioriteringar medan Haldebo pekade på uteblivna skatteintäkter som grundorsaken.
Några fakta hämtade från tidningen Dagens ETC stödjer Haldebos förklaring och understryker att det under de senaste årtiondena har skett en gigantisk omfördelning, från den offentliga till den privata sektorn. Detta har gjort att de rika gynnats på de fattigas bekostnad.
I en artikelserie vecka 3 visar ETC att de 1 000 svenskarna som tjänade mest hade en sammanlagd inkomst på 50 miljarder kronor, eller en snittinkomst på 50 miljoner kronor. Detta är nästan en fördubbling på ett decennium.
Av dessa 50 miljarder kronor kom 43 miljarder kronor från kapitalinkomster. Av de 20 rikaste betalade i stort sett alla inte mer än 30 procent i skatt på grund av att just kapitalinkomster beskattas med en platt skatt efter skattereformen 1991.
Till detta ska läggas, vilket Haldebo påtalat, slopad arvs- och förmögenhetsskatt, jobbskatteavdrag, rut- och rotavdrag samt slopad värnskatt. Skattelättnader som i huvudsak gynnar de rika. Då är det inte svårt att förstå att allt detta dränerar det offentliga på enorma resurser.
Jag tror inte att lösningen på problemet är att beskatta ihjäl folket, skriver Karlstén. Nej, det tycker inte jag heller. Men för att komma tillrätta med de ekonomiska problemen i offentlig sektor måste de rikaste beskattas hårdare, framförallt med höjd skatt på kapitalinkomster.
Sune Marklund, Skelleftehamn