Skellefteå kommun är en rik kommun, kanske Sveriges rikaste. Vi har genom en hög kommunalskatt, stora stadsbidrag och extra tillskott från Skellefteå Kraft årligen cirka 400 000 000 kronor mer än en genomsnittskommun.
Dessa extra resurser bör rimligtvis innebära att Skellefteå kommun kan erbjuda sina invånare en bättre kommunal service inom samtliga verksamhetsområden.
Men tittar man mer i detalj på hur kommunen har valt att fördela dessa extra resurser ser man tydligt var kommunledningen har lagt sina prioriteringar.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) samlar varje år in mängder av statistik från alla Sveriges kommuner och jämför man Skellefteå med andra kommuner visar sig ett tydligt mönster.
Tittar man på resurser till förskolan kan man konstatera att den får markant mindre resurser per barn än riksgenomsnittet och exempelvis hela 15 procent mindre per barn än i exempelvis Umeå kommun.
Liknande mönster syns tydligt om man ser till resurser för grundskolan. Här ligger Skellefteå sju procent under riksgenomsnittet och understiger klart både Luleå och Umeå kommuner.
Även för gymnasieskolan tilldelas markant mindre resurser än snittet i Sverige. Detta trots att Skellefteå kommun totalt sett har klart mer resurser än den genomsnittliga kommunen.
Nu läser man i Norran att grundskolan måste spara 100 000 000 kronor och man frågar sig varför. Varför ska Sveriges rikaste kommun spara 100 000 000 kronor på våra barns utbildning när resurserna redan är så begränsade.
Politik är att prioritera och man kan konstatera att i Skellefteå kommun prioriteras inte våra barn och ungdomar. Så min fråga till den socialdemokratiska ledningen är varför fördelningen av våra extra resurser är så orättvis och varför tycker ni att det är våra barn och ungdomar som ska stå tillbaka?
Birger
Svar direkt:
Tack för din insändare. Precis som du skriver har Skellefteå mer resurser än så gott som alla landets kommuner och vi har också en mycket god kvalitet i alla våra verksamheter. Alla Sveriges kommuner står dock inför stora utmaningar. Skatteunderlagen viker på grund av att det blir färre som arbetar och samtidigt blir det fler äldre som behöver vård och omsorg.
Barn- och grundskolenämnden har upphandlat en konsultrapport om kostnader och struktur inom nämndens område. Där har Skellefteå kommun jämförts med strukturellt jämförbara kommuner. I denna rapport konstateras att:
1. Sedan 1998 har antalet barn i grundskoleåldern i Skellefteå minskat med 22 procent och kostnaderna har minskat med 5 procent (beräkning av inflation 2,5 procent/år)
2. I förhållande till jämförbara kommuner har Skellefteå färre elever per lärare.
3. Färre elever per skolenhet.
4. Färre elever per studie- och yrkesvägledare.
5. Högre personaltäthet inom elevhälsan.
6. Färre barn per årsarbetare i den kommunala förskolan.
7. Högre kostnader för barnomsorgen.
8. I snitt 1,5 avdelningar per förskola. De andra i jämförelsegruppen liggen mellan 2,3 och 7,5 avdelningar.
9. Fler sommaröppna förskolor och flest antal barn i omsorg på obekväm arbetstid.
10. Har egna kokerskor på de flesta av förskolorna.
Ovanstående punkter tycker jag säger att Skellefteå kommun faktiskt satsar på sina elever. Barnen är ju Skellefteås framtid! Den strukturförändring som nu är påbörjad är för att skapa ännu bättre förutsättningar för vår framtid. Samtidigt som detta sker vill kommunen naturligtvis, även fortsättningsvis, kunna ge en god omsorg till dem som behöver, vara en av landets bästa fritids- och kulturkommuner och skapa den attraktivitet som krävs för att vi ska bli 80 000 invånare år 2030.
Bert Öhlund
kommunstyrelsens ordförande