Vid senaste opinionsmätningen som Sifo gjorde fick Socialdemokraterna dryga tjugo procent, hamnade på andra plats efter moderaterna, och med näsan strax över vattenytan, före Sverigedemokraterna.
Detta föranledde professor Stig-Björn Ljunggren att skriva en debattartikel i Aftonbladet om Socialdemokraternas orsaker till dessa låga opinionssiffror. Första steget är att arbetarklassen har flytt till moderaterna eller sverigedemokraterna. Varför?
Ser man tillbaka till åren före 2006, då alliansen bildades, när moderaterna lade fram sin strategi om skattesänkningar, privatiseringar i offentliga sektorer, då såg övriga liberala partier sina möjligheter att fåsitta vid samma bord, och få något, om än litet, så litet inflytande över politiken, och då började Socialdemokraternas nedåtgående spiral. Varför?
Socialdemokraterna har saknat, och saknar fortfarande, en politisk strateg, som medialt har kunnat utforma hur det politiska samtalet ska föras.
Socialdemokraternas framtidsdebatt ska föras i studiecirklar, i föreningar, på arbetsplatser, i klubbar och vid köksborden. Socialdemokratin, som bärare av den sociala utvecklingen sedan många årtionden tillbaka, måste tillbaka till sina rötter och utforma politiken underifrån.
Socialdemokraterna måste också ha en ledning, som vågar tala klarspråk, om vinster till privata företag tagna ur offentliga verksamheter, samt nu föra en flyktingpolitik som både ska vara framgångsrik och human.
Och det är bråttom, opinionssiffrorna måste upp, om vi inte inom en snar framtid ska ha en regering som styrs av Moderater och Sverigedemokrater.
Det är för mig ett skräckens scenario.
Sture GrundbergMalå