Är det girigheten, eller någon form av individuell tävlan som fått högt uppsatta personer, både inom fack och andra verksamheter, att helt tappa greppet om etik och moral.
Till och med Svenska kyrkan undslipper inte girigbukar som reser, äter gott och bor på lyxhotell, något som vi som är medlemmar betalar. Man tar sig för pannan.
Även inom fotbollens högsta organ, FIFA, har två höga chefer snott åt sig femtio tusen dollar. Får de sparken från sina uppdrag blir vederbörande inte lottlös. avgångsvederlag på flera miljoner kronor hör inte till ovanligheterna.
Jag tänker även på Anneli Nordström, som jag sett som en rejäl och uppriktig kvinna, med hög etik och moral, men glömde bort sitt uppdrag och fick inte Kommunalarnas förtroende att fortsätta arbeta för det hon verkligen brann för.
Trenden hos politiker pekar åt samma håll. Många av våra politiker vet inget, eller ytterst lite om hur verkligheten ser ut hos det stora flertalet – som våra politiker ska betjäna.
De lever i sin egen bubbla. Har de glömt, eller aldrig fattat, vilket allvarligt uppdrag de har? Kanske är det förklaringen till alla dessa skandaler? Kanske borde uppdragen tidsbestämmas, då hinner inte skandalkulturer växa fram och förtroendet skulle stärkas.
Sture Grundberg, Malå
