En krönika är en krönika, är en krönika. Men ändå... När Micaela Löwenhöök, ordförande för moderaterna i Skellefteå, den 8 augusti skriver om det tilltagande politikerföraktet nämner hon tre orsaker: Trump, Brexit och Isabella Lövin.
Hellre otäckt fräschJag kan hålla med om Trump. Å andra sidan är han folkvald. Jag kan ana hur hon tänker kring Brexit. Å andra sidan har britterna i folkomröstning valt den vägen. Men när hon nämner Isabella Lövin som en orsak till politikerförakt slår det tilt i mitt arma huvud. Kunde man möjligen kräva ett eller några skäl till att just Isabella Lövin är en orsak?
Själv tycker jag väldigt illa om politiker som slänger hånfulla kommentarer till sina politiska motståndare utan att redovisa sakskäl? Det skapar mitt politikerförakt.
Snälla Micaela, tänk dig för innan du otäckt fräscht sprider verbal skit i dina krönikor! Risken är nog annars att du blir ännu en anledning till att väljarna föraktar politiker.
Sture Marklund, Skellefteå
Svar direkt:
Det fina med demokrati är att alla har möjlighet att vara med i det politiska samtalet, utifrån sina egna förutsättningar. På lokal nivå märker vi en sund och ibland nästan chockerande skillnad på hur politiker agerar, uttrycker sig och förvaltar det förtroende som väljarna gett dem.
Min uppfattning är att vi ska ha högt till tak inom politiken, men inte att vi ska vara villkorslösa.
Jag finner det föga svårt att respektera politiker som gång på gång misslyckas med att leva som de lär, som verkar tro att deras budskap gäller för alla andra än dem själva.
I min krönika utsåg jag Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin till en av anledningarna till varför människors politikerförakt ökar. Det var inte svårt för mig att göra detta, och här följer några exempel på varför:
Isabella Lövin är miljöpartistisk minister i en regering som sålt brunkolsverksamhet till Tjeckien. Hon går till val på flertalet miljöskatter samtidigt som hon själv innehar ett 13 år gammalt fordon med dieselmotor som klassas som ”miljöbov”.
Hon vill att vi ska ta elcykel till jobbet istället för bilen (lycka till med det om du bor i Jörn och jobbar i stan). Om inte detta räcker som argument så talar den senaste undersökning (Novus) om förtroendet för partiledarna sitt klara språk; Lövin kommer sist med 12 procents förtroende.
Jag tycker faktiskt att min utmärkelse av Isabella Lövin är näst intill för mild. Hycklare och landsbygdsfientlig är lämpligare epitet. Självklart är Lövin historiskt sett i gott sällskap av flera politiker från bägge blocken, men det går inte att undgå att vi mycket snart ska rösta för att utreda om fru Lövin ska få förnyat förtroende att leda landet.
Därmed anser jag att det är lämpligt att lyfta fram just hennes tillkortakommanden just nu.
Micaela Löwenhöök, Ordförande, Moderaterna i Skellefteå