Surrogatmödrar vid Kaival Hospital i Anand, India. Arkivbild: Scanpix
Riksdagens socialutskott låter nu göra en utredning om surrogatmödraskap. Kristdemokraterna och Vänsterpartiet var de enda som röstade mot eftersom de inte vill se en lagstiftning som kan innebära utnyttjande av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor.
Partier säger nej till att använda kvinnans kropp och det ofödda barnet som en handelsvara.
Surrogatmödraskap används av par som på egen hand inte kan få barn. Men det finns andra sätt att lösa problemet, som insemination och adoption.
Det har blivit allt vanligare att kvinnor från rikare länder använda sig av en surrogatmamma fastän de kan få barn på egen hand. De anser att en graviditet kan ”förstöra” eller vara farlig för den egna kroppen. Enligt Confederation of Indian Industries beräknades surrogatmödraskap omsätta ungefär 14 miljarder kronor år 2012.
Det vanligaste är att man hyr en fattig indisk kvinnas kropp mot betalning. Den indiska kvinnan har under graviditeten väldigt få rättigheter: inte ha sex, kan inte säga nej till abort eller hormonbehandling om paret vill det, måste bo nära en klinik och får inte äta vad hon vill.
Ett argument för surrogatmödraskap är att kvinnorna frivilligt skriver kontrakt med det betalande paret. Men en fattig kvinna har i princip inget val och ser detta som ett sätt att få in pengar.
Altruistiskt surrogatmödraskap innebär exempelvis att en vän, eller släkting bär barnet åt paret och ekonomiska avtal är då inte inblandade. Den sociala pressen och förväntningarna från omgivningen kan göra att den altruistiska surrogatmamman känner sig tvingad till något hon inte vill.
I evigheter har samhället sett på kvinnans kropp som en handelsvara. Det är inte meningen att kvinnans kropp ska användas för andras njutning och fördel. Det måste få ett slut.
Kvinnans kropp är ej till salu!
Tom Ekelund
Ek2, Anderstorpsskolan