Foto: JESSICA GOW / TT.
Jag var häromkvällen på Malå Arbetarkommuns möte där bland annat regionfrågan diskuterades. Ur en 362 sidor tjock lunta har allt sammanfattats vad som hänt i frågan sedan saken börjades diskuteras 2007.
Vi fick en dragning av Malås kommunalråd Martin Noréhn om tänkta scenarier, och att frivilligheten till att bilda storregion sträcker sig till 2019. Efter 2023 bestämmer riksdagen vilka län som ska ingå i de olika regionerna.
Vart har demokratin tagit vägen? Enligt svensk grundlag ska besluten utgå från folket. I detta fall är det några politiska höjdare som under flera års tid, under massor av sammanträdestimmar, suttit och spånat om en region för hela norra Sverige.
Men hur detta påverkar den lilla enskilda människan verkar vara fullständigt ointressant för dessa politiker. De kanske själva siktar på höga poster inom den nya regionen.
Det finns säkert fördelar med att bilda denna region, men än en gång, vart har demokratin tagit vägen?
För att få en klar bild av hur alla inom regionen uppfattar sammanläggningen, borde det vid valet 2018 ges möjlighet att rösta ja eller nej till regionbildningen. Det vore demokratiskt.
Vi har erfarenhet av kommunsammanläggningar. En del lyckades väl någorlunda, andra åter, som min egen kommuns union med Norsjö, misslyckades.
Hur ska vi klara en storregion med de slitningar som kommer att uppstå? Eller kommer det att bli någon form av diktatur?
Sture Grundberg Malå
