Det är tydligt, och det finns många sätt.
Med jämna mellanrum höjs kommunens taxor för sophantering och annan service. Ingen skillnad om man är en person i hushållet eller flera.
Senaste ”droppen” är de nya bestämmelserna för slamtömningen.
I stället för en traktor, som kan ta sig fram nästan överallt, ska nu hämtningen ske med slambil. Den kräver en bred och bärig väg, som ska tåla ett 26 ton tungt ekipage.
Hur många har sin brunn nära en sådan väg? Till detta kommer flera krav och extra avgifter, 360 kronors slangavgift per tio meter, 500 kronor i ”böter” om locket är för stort.
För mig innebär det minst fördubblad avgift och då behöver jag inte bygga en ny väg.
Och så det här med P-passen, som var så bra. Först blev de jättemycket dyrare, sedan började de inte gälla på flera p-platser. Säljer kommunen ut bra platser då och då? Plötsligt står man med en P-bot i handen.
Är det meningen att alla ska flytta till stan, trots att det är brist på bostäder?
Att landsbygden ska leva, är det bara en tjusig slogan?
Eller kanske det är vi landsortsbor som ska bekosta den utlovade centrumbron?
E Gustafsson, Klutmark