Det är med bestörtning jag läser i Norran hur Byskeälvens fiskevårdsområdes ordförande säger att ”som fiskerättsägare och bybo har jag ingenting emot det” om sannolikheten för att fiskevårdsområdet kommer att styckas i flera mindre delar.
När han vidare påstår att ”de stora förlorarna skulle vara sportfiskarna och turisterna” visar han inte bara på bristande verklighetsförankring, utan bekräftar också att han har en agenda som är oförenlig med den roll han har.
Detta får mig seriöst att undra om ordföranden är lämplig att företräda fiskevårdsområdet.
Uttalandet om förlorarna är inte sant, för drabbas gör också en majoritet av fiskerättsägarna. Att någon by kanske gynnas betyder inte att alla gör det.
De flesta fiskerätter är inte av den karaktären att de tillför ett gångbart fiske till sina ägare och i eventuella samfälligheter måste dessutom konsensus nås bland ägarna innan man eventuellt kan sälja egna fiskekort. En konsensus vilken i många fall inkluderar skogsbolagen.
Med detta sagt, den största förloraren i detta fall är biotopen Byskeälven. Att som ordförande säga att ”jag tror inte att någon förening i Sverige har gjort mer än vi” samtidigt som man sedan sitt tillträde spenderat noll kronor i biotopvård, lagt motioner om lojalitetskrav och separata regelverk för fiskerättsägare är att föra oss alla bakom ljuset.
Tyvärr har vi fallit offer för ett skenande missbruk av fullmakter, bristande information och polariserande agendor.
Men det är dags att vi fiskerättsägare nu frågar oss om vi kan acceptera att fiskevårdsområdet bryts upp.
Om så sker får det till följd att vi inte kan bedriva en heltäckande fiskevård, lösa ut havsfisket eller erbjudas ett gemensamt fiske under gemensamma regelverk, och att girigheten hos ett fåtal får förstöra för alla andra.
Roger Öhlund, Skellefteå
Svar direkt
Byskeälvens FVO Västerbottensdelen kan glädjande konstatera att intresset för att fiska hos oss består. Att en av mina motkandidater till ordförandeposten skriver insändare är spännande och hans engagemang glädjande.
Tyvärr gör han sig till tolk för en sluten grupp som under 30 års tid har kört vår förening i botten. Mångmiljonsatsningar längs älven har visats sig vara stora fiaskon. Hans inlägg innehåller även flera sakfel.
Jag är glad för att Sveaskog och SCA som få vågar stå upp för att de är fiskerättsägare med rätt att tjäna pengar och ställa krav. Detta gynnar oss övriga fiskerättsägare.
Föreningen har under lång tid subventionerat personer som köpt årskort. Dessa har kunnat fiska hur ofta de önskat över hela vårt område.
Detta har vi valt att ändra på. I år är det endast fyra stycken som köpt rabatterat årskort . Det är alltså en liten grupp som berörs.
Föreningen styrs idag av fiskerättsägare som skapat en förening som är öppen och modern. Föreningens stämma fattar beslut enligt de stadgar som gäller.
Frågan om fullmakter styrs av stadgarna. Den nya styrelsen, som verkat sedan 2016, har lagt fram en detaljerad verksamhetsplan som årsstämman antagit. Planen är bäst i Sverige.
Vår fiskevård är omfattande och styrs av vår plan och idag har vi den mest omfattande tillsynen i Sverige.
Vi har skapat fokusgrupper som har till syfte att samla olika viljor till debatt och beslut inom föreningen. Vi har genom detta arbete även skapat en god grund för att gynna bygden längs älven.
Sveaskog och SCA har nu lagt fram förslag som strider mot grunderna för lagen om fiskevårdsområde och de stora förlorarna är sportfiskarna och den samordnade fiskevården.
Förslagen kommer inte från styrelsen.
Jag vill instämma i insändarens åsikt om att risken är att ett fåtal förstör för alla sportfiskare men bolagen är affärsdrivande och det är deras uppgift att tjäna pengar.
Mikael Stenman, ordförande i Byskeälvens FVO