Foto: White Arkitekter.
Tack till våra folkvalda politiker för svaren i Norran 30 januari angående Kulturhuset. Svaren blir tydligare och tydligare men nya frågor föds trots detta.
Man säger i svaret att kulturhusets driftskostnader inte ska påverka kommunens skattefinansierade verksamhet direkt, som till exempel skola, vård och omsorg.
Jaha men då kommer det väl en indirekt påverkan gissar jag. Indirekt på så sätt att bidrag kommer att slussas från andra bolag inom stadshuskoncernen (Skebo, Skellefteå Buss, Polaris, Skellefteå Kraft) som gör vinst till att stödja kulturhusets drift.
En vinst som annars kunde ha tillförts den skattefinansierade delen av kommunens verksamhet: skola, vård och omsorg.
Vidare kan också påstås att de som hyr av Skebo och köper el av Skellefteå Kraft kommer att vara med och betala för kulturhusets driftskostnader, och så vidare.
Har jag rätt eller? Emotser ett uttömmande och klarläggande svar med stort intresse.
Martinsson
Svar direkt
En del av Skellefteå kommuns bolag har sedan länge bidragit till andra bolag inom koncernen Skellefteå Stadshus, som ägs av kommunen. Dessa möjligheter finns inom en bolagskoncern och sker genom koncernbidrag. Kommunens bolag bidrar också till den skattefinansierade delen av kommunen som till exempel skola, vård och omsorg. Det bidraget uppgår årligen till omkring 200 miljoner kronor.
Skellefteå kommun fastställer avkastningskrav för dotterbolagen via ägardirektiv. Kommunen har också möjlighet att ta ut aktieutdelning. När det gäller aktieutdelning ligger Skellefteå kommun på en betydligt lägre nivå jämfört med många andra kommuner och exempelvis svenska staten, som årligen tar ut aktieutdelning från många av sina statliga bolag. Skellefteå kommun har i ytterst få fall använt aktieutdelning som återbäring till kommunen.
Som vi tidigare redovisat är inriktningen att det blivande kulturhusbolaget ska placeras i Skellefteå Stadshus AB. Det är idag för tidigt att säga exakt hur mycket stöd det bolaget kommer att behöva och det kommer dessutom sannolikt att variera mellan åren. Driftkalkylen pekar idag mot ett årligt koncernbidrag på 20-30 miljoner kronor. Det här bolaget kommer precis som övriga bolag i koncernen att ha tydliga direktiv om de ekonomiska grundkraven.
Vi som skriver under detta svar är helt eniga om att kommunen behöver genomföra viktiga investeringar för att utveckla Skellefteå och bygga för framtiden. Investeringar i skolor och ny vattenförsörjning är några exempel. Ett annat exempel är kulturhuset som inte bara handlar om att utveckla kulturlivet och nöjesutbudet i Skellefteåbygden. På de orter i Sverige där liknande anläggningar byggts har investeringen tydligt resulterat i positiva följder för handel, besöksnäring, kompetensförsörjning och näringslivet i stort. Den utvecklingen behöver vi för att kunna utveckla och driva andra basala verksamheter.
Vi har medvetet gjort valet att satsa på kulturhuset och vi är övertygade om att den satsningen ger kringeffekter som skapar ett bredare kulturutbud, intensivare näringsliv och en tjänstesektor som svarar upp mot de krav som invånare och besökare ställer på en modern attraktiv stad. Därför är vi eniga i beslutet om att avsätta 490 miljoner kr plus indexuppräkning för att bygga kulturhuset.
Lorents Burman(S), ordförande kommunstyrelsen, (KS)
Maria Marklund(S), 1:e vice ordförande, (KS)
Johan Söderberg(M), tf 2:e vice ordförande, (KS)
Agneta Hansson(V), ledamot, (KS) och gruppledare
Carina Sundbom(C), ledamot, (KS) och gruppledare
Andreas Westerberg(L), ledamot, (KS) och gruppledare
Hans Brettschneider(MP), ledamot, (KS) och gruppledare
Charlotta Enqvist(KD), ledamot, (KS) och gruppledare
En korare version av svaret har publicerats i Norrans pappersupplaga
Missa inte: Kulturhuset får bli dyrare om byggindex ökar. Ska 490 miljoner hålla?
Läs också: Driften av kulturhuset kan gå 23 miljoner back - per år.