Fler busslinjer läggs ner.
”Den där bankräntan, som likt ett grundvatten strilat från inlandet till banken vid kusten, vad användes de pengarna till? Det blev det kapital som kunde bygga upp Sveriges industrialisering.” Ett citat från Sara Lidman, vars namn nu pryder vårt kommande kulturhus.
På samma sätt strömmar nu våra skattepengar från Skellefteås yttre samhällen, raka vägen in i stadshuset där de används för att bygga upp Skellefteås fina fasad. Kulturhus, broar och cykelvägar byggs för en bilfri stad. Man säger sig värna om och bygger för en bättre miljö och näringsliv. Samtidigt nedmonteras landsbygden, där hälften av skattebetalarna i vår kommun bor.
För skattepengarna rinner mot centrum. Värnar om miljö, skola och näringsliv gör man genom att lägga ner alla busslinjer till och från byar utanför stan. Så att folk inte kan ta sig till och från skolan eller jobbet.
Man har inom kommunen smugit in beslutet att inga skolbussar längre ska gå till stora delar av landsbygden. Grundskolan kan åka beställd buss eller taxi. Gymnasieelever och arbetande får klara sig på egen hand. Det vi trodde var reguljärtrafik var tydligen gymnasietrafik och nu läggs den ner.
Men för all del, du kan ju få bidrag så att din gymnasieungdom kan bo inne i stan. En bråkdel av vad det faktiskt kostar. Men du också kan få bidrag för att köra din ungdom till närmaste busstation, mer än en mil eller ibland flera bort från den tidigare busshållplatsen. Kostnaden för förlorad arbetstid ersättes ej för helst ska du ha ett jobb med flextid och själv ha bil. Ja, det måste du ändå ha nu när bussen inte längre tar dig till jobbet.
Utbildning har blivit en klassfråga i Skellefteå. Utbildning är inte en rättighet i kommunen där vi bor. Företagande och miljö, det gynnas inte av att folk inte tar sig till eller från arbetet utan bil.
Jag undrar vad Sara skulle ha tyckt om att hennes namn pryder själva symbolen för utarmningen av Skellefteås landsbygd?
Anna-Mia Johansson Åbyn, Byske