Foto: Johan Nilsson/TT.
Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson studsar omkring på scenen. En demagog som för tankarna till frimicklarpastorn Ulf Ekman under dennes glansdagar.
Jimmy Åkesson har i några tal i sommar använt politiska termer som jag aldrig hört förut i något sammanhang.
Han talade om "vänsterliberalerna" eller det "Vänsterliberala etablissemanget", som han anser har förstört Sverige.
Man ställer sig genast frågan vad ordet vänster har att göra i det där sammanhanget?
Vad är en ”vänsterliberal”? Det finns väl inte nuförtiden?
Termen kan väl stämma in på radikalt inriktade liberaler under tidigt 1900-tal. Varav många senare övergick till socialdemokraterna.
Viss,t Åkesson har på sätt och vis rätt när han anser att liberalerna har förstört Sverige. Men han drar helt fel slutsatser.
Självfallet ska vi istället tala om nyliberaler, marknadsliberaler, eller varför inte en äldre term,Manchesterliberaler.
Olika regeringar, främst då borgerliga, har drivit igenom en mängd ideologiskt doktrinära avregleringar och privatiseringar.
Så har exempelvis Postverket, Statens Järnvägar, Apoteket och Bilprovningen blivit offrade på nyliberalismens altare. Verksamheter som enligt min mening alltid bör betraktas som naturliga monopol.
Marine Le Pen gjorde en korrektare analys än Åkesson när hon konstaterade: ”Folk är trötta på den ultraliberala politiken”.
Så är det också bland många i vårt land, men svensken knyter hellre näven i byxfickan än gör som fransmännen, det vill säga går ut och protesterar.
Sverigedemokraterna signalerar ett fortsatt stöd till den nyliberala borgerligheten.
Jimmy Åkesson, denne ”Sverigevän”, ett begrepp som han ofta använder, visar upp en glödande passion för Moderaterna, det parti som främst förknippas med utförsäljningen 1994 av den svenska självständigheten.
Då ska man väl inte kalla sig nationalister?
Jörgen BrännströmVästra Vallen