Hur kommer det sig att alla borgerliga politiker och skribenter försöker få det att framstå som om Sverige består av ett land fullt med lata, arbetsskygga människor med sitt prat om arbetslinjen?
Finns det någon forskning som visar det så vore det väl klädsamt att hänvisa till den.
Att det alltid har funnits ett antal människor som inte passat in eller hellre, likt Kronblom, legat på sofflocket, så är det nog. Men jag tror att det är en sådan liten minoritet att vi, i ett land som Sverige, har råd med dessa. Och de har alltid haft en sämre ekonomisk status än de som arbetat.
De absolut allra flesta vill nog arbeta och göra rätt för sig. Att få höra till. Men ingen kan garantera att vi alla alltid får vara friska eller att aldrig under en period i livet råka ut för arbetslöshet.
Då är det bra att våra försäkringar, som vi själva avstått löneökningar till, kan träda i kraft. Och försäkringar är inte bidrag.
Jag har själv varit med under ett ganska lång arbetsliv. På den tiden då arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring var värda namnet.
Jag kan inte minnas att fler avstod från arbete bara för att man inte blev bankrutt av lite otur i livet.
Eller är det bara så, för borgerliga politiker och skribenter, att som man känner sig själv, känner man andra?
TF