De politiska partierna är viktiga bärare av vår demokrati. Främst genom opinionsbildning, nominera till allmänna val och regeringsbildning. Därför blir det problem för oss väljare när partierna bildar allianser före valen. Vi ska då försöka ta hänsyn till alliansernas gemensamma politik samtidigt som vi i allmänna val ska välja det parti som vi ser som bästa alternativet.
Därför fungerar det bäst om vi får välja det parti som passar oss bäst och sedan bildas en regering av den majoritet, eller minoritet, av parlamentet som tolererar den av talmannen föreslagna regeringsbildaren.
Då får regeringen sättas samman som ett resultat av väljarnas val av politik, samtidigt som den praktiska politiken blir en blandning som bör överensstämma med det val folket gjort.
Nu försöker Alliansen (M, KD, L och C) framställa sig som regeringsdugliga via en allians och samtidigt röstmaximera genom att presentera en politisk pamflett som lovar allt åt alla i form av främst olika skattesänkningar till olika väljargrupper.
Svårt att tro att vi väljare låter oss imponeras av detta upplägg. Det känns både manipulativt och opportunt.
Men nu har vi en faktor till. Sverigedemokraterna. Ska Alliansen ta makten med hjälp av Sverigedemokraterna? Ja, säger i princip Moderaterna och Kristdemokraterna. Nej, säger Liberalerna och Centern.
Men väljaren vet inte om en röst på Liberalerna kan bli en röst på inflytande för SD eller inte. Därför är en motion till höstens Liberala landsmöte, som föreslår att partiet ska lämna Allianssamarbetet, intressant.
Skulle Liberalerna ta ställning för att lämna Alliansen får vi ett nytt parlamentariskt läge. Då är blockpolitiken död och en av väljarstödet framsprungen partifördelning får lägga grunden för styrningen av vårt land.
Det blir ett bra steg mot en bättre demokratisk ordning.
Hans-Erik Persson, Burträsk