Känner du någon som är långtidssjuk? I sådana fall känner du med stor säkerhet någon som drabbats av avslag eller indragen ersättning från Försäkringskassan. Denna person har med sannolikhet antingen blivit oerhört fattig eller tvingats av ekonomiska själ att återgå till arbetet eller söka jobb. Trots att den fortfarande är sjuk, detta för att inte bli vräkt och hamna hos Kronofogden.
Det är många människor med kroniska sjukdomar, fysiska och psykiska nedsättningar, av läkare bedömd arbetsoförmåga, som blir nekade sin rätt till ersättning från Försäkringskassan. Handläggare, som aldrig träffat patienterna, bedömer och beslutar ifall de ska få eller inte få ersättning för sin period av sjukdom och arbetsoförmåga.
Av visselblåsare och fackliga ombud har vi fått veta, att Försäkringskassans handläggare pressas av sina chefer att avslå fler ansökningar. Det ska framstå som en ”morot” till högre lön och att de får kritik ifall de beviljar för många ansökningar.
Till saken hör att det är läkare som sjukskriver, när en person saknar arbetsförmåga längre än en vecka. Det kan ingen person göra själv. Det är alltså läkares bedömningar som ligger till grund för sjukskrivningen. Så hur och varför har en helt obekant ickemedicinskt utbildad handläggare mandatet att avslå?
Försäkringskassan menar att läkarnas intyg behöver skrivas bättre och innehålla rätt formuleringar. Frågan man spontant ställer sig då, är om inte läkares medicinska kunskaper är viktigare än deras formulerings- och skrivförmåga? Är det inte dags att vi åter börjar lita på läkarna igen?
Ulrica