Det fanns en tid då vi nog var många som trodde på att Centerpartiet verkligen menade att ”hela Sverige ska leva”. Tyvärr har vi fått erfara att deras slogan inget betydde när partiet väl satt vid makten.
Under förra regeringsperioden när Centern var med och styrde landet blev den tid då avfolkningen av landsorten och inland blev som störst samtidigt som centraliseringarna till huvudstan och residens också slog rekord.
Det var då Botniabanan stoppades i Umeå, statlig fastighetsskatt på vattenkraften infördes, vilket kostade denna bygd hundratalet miljoner per år, alltså betydligt mer än SEKAB-skandalen, väganslagen till Norrland blev lägst och av Norrlands flygplatser fick bara Umeå och Luleås behålla statlig finansiering. Varför känns det hela direkt Norrlandsfientligt?
Trots att Centern lokalt lovat starta bygget Norrbotniabanan uteblev det helt. Nu är Norrbotniabanan på gång igen, men vad händer om de borgerliga vinner valet?
Kommer Centern att kompromissa bort banan igen? Det vill nu verkligen till något alldeles extra om jag ska tro på partiet igen.
Det jag dessvärre också kan konstatera är att de borgerliga partierna i Västerbotten toppade sina riksdagslistor med folk från Umeområdet.
Socialdemokraterna har åtminstone två representanter från norra länsdelen i riksdagen.
Min slutsats blir att med dessa förutsättningar rösta på ett borgerligt parti i riksdagsvalet blir som att rösta för Umeå och dessutom att äventyra bygget av Norrbotniabanan.
Åbr