En kortare version av insändaren har publicerats i Norran, pappersupplagan.
Norrbotniabanan kommer att innebära stora genomgripande förändringar i norr. De långa avstånden mellan kuststäderna överbyggs med snabb och effektiv trafik. Än viktigare är att näringslivet genom banan behåller och utvecklar sin konkurrenskraft. Därför är det mycket olyckligt att Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, snubblar på fakta kring Norrbotniabanan och hävdar att det inte finns underlag för den. Vi inom Teknikföretagen, som verkar i den norra regionen och arbetar globalt, räknar med att Norrbotniabanan ska stå klar senast 2030, inte minst för Sveriges konkurrenskrafts skull.
I torsdagens Norran Affärsliv på nätettalar Leif Östling om nedsatt hastighet och bristande underhåll på Malmbanan. Här har Östling troligen förväxlat Malmbanan med stambanan genom övre Norrland. Malmbanan har nämligen samma klassning som järnvägen mellan storstäderna och brukar stå som exempel när man talar om de bäst fungerande banorna vad gäller underhåll.
Det eftersatta underhållet och de låga hastigheterna på stambanan genom övre Norrland är vi inom näringslivet väl medvetna om och vi ser fram emot att rälsbytet blir färdigställt. Men faktum kvarstår: med endast ett enkelspår från Boden och söderut är denna järnväg extremt känslig för störningar.
Leif Östling menar också att Botniabanan upp till Umeå inte levt upp till förväntningarna och här finns många som tyvärr har samma missuppfattning. Utifrån förutsättningarna har Botniabanan varit en framgång. Det visar siffrorna för persontrafiken som passerat 1,2 miljoner resenärer. Att det finns problem med godstrafiken stämmer och beror på att staten skjutit fram utbyggnaden av det europeiska signalsystemet. Det har alltså inte något med godstrafikens behov av banan att göra.
I artikeln ställer Östling frågan om Norrbotniabanan verkligen behövs. För oss inom Teknikföretagen är svaret självklart ja! Vår uppgift är att stärka våra medlemmars konkurrenskraft, oavsett om de är mindre lokala eller större globala företag. Norrbotniabanan kommer att hjälpa såväl oss som många andra branscher i det arbetet.
Med korta anslutningar till redan befintliga transportkorridorer skapar Norrbotniabanan nämligen både nationell och internationell närhet. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte bara för de båda länen inom vilka Norrbotniabanan ska sträcka sig, utan också för Sverige och EU. År 2014 gjorde industrin i Norrbotten investeringar motsvarande 32 950 SEK per person medan snittet för riket låg på 5725 SEK. 90 % av all järnmalm som produceras i EU kommer från Norrbotten. Av malmens brytningsvärde på 25 miljarder SEK vidareförädlas detta till 550 miljarder SEK i Sverige och ytterligare 550 miljarder SEK ute i Europa.
Uppenbarligen går det bra för näringslivet i norr. Problemet är förutsättningarna för fortsatt expansion. Det är fullt på järnvägen och näringslivet har ett skriande behov av arbetskraft med rätt kompetens. De stora industrierna, som behöver all järnvägskapacitet de kan få, har dessvärre en undanträngningseffekt på mindre företag som vill komma upp banan, utöka och eller säkra sina järnvägstransporter. Det finns helt enkelt inte plats.
I Norr- och Västerbotten arbets- och studiependlar vi kortare sträckor än i övriga Sverige på grund av de långa avstånden. Det gör det svårt att klara kompetensförsörjningen. Ett exempel är Skellefteå som trots placeringen mitt emellan två städer med tre universitet, har en lägre andel högskoleutbildade än riksgenomsnittet. För ett teknikintensivt och exportorienterat näringsliv som Skellefteås behöver det ändras.
Norrbotniabanan ger halverade restider, ökad kapacitet på järnväg, ökad valfrihet om var man vill bo och arbeta, dubbelspårsfunktion tillsammans med stambanan genom övre Norrland och minskade koldioxidutsläpp. Underlagen finns sedan länge liksom de många anledningarna.
Vi är med andra ord väl förberedda på Norrbotniabanan och vad den kommer att bära med sig för regionen, Sverige och EU. det är dags att bygga nu!
Jan-Eric Sandgren, fd regionchef Teknikföretagen Region Norr och styrelseledamot i Piteå Entreprenörerna.