Norsjöprojektet, med start 1985, introducerade både nyckelhålsmärkning och regelbundna hälsokontroller.
Regelbundna hälsoundersökningar av länsborna har inneburit att Västerbottningarna sedan 1990 levt 3 500 år längre.
Sedan mitten av 1980-talet har länsbornas hälsa kontrollerats regelbundet. Hälsoundersökningarna i Västerbotten är världsunika och är bland de största i sitt slag i världen.
Sedan starten av hälsoundersökningarna har fler än 180 000 hälsoundersökningar genomförts. Programmet startade i Norsjö 1985 och utvidgades på 1990-talet till hela Västerbottens läns landsting.
Alla som fyller 40, 50 och 60 år bjuds in till sin hälsocentral för individuell hälsogenomgång som består både av hälsoundersökning och hälsodialog med distriktssköterska.
Detta har medfört stora förbättringar i lägre kolesterolvärden, kraftigt minskad rökning och lägre blodtryck. Vi kunde också finna en minskad dödlighet för både kvinnor och män, särskilt uttalat för de som deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar.
Fynden talar för att de förändrade levnadsvanor som reducerat hjärt-kärlsjukdomarna även inneburit att antalet dödsfall i andra dödsorsaker också minskat.
När det gäller minskning i hjärtinfarkt och slaganfall glöms ofta bort att förebyggande åtgärder i genomsnitt för olika länder står för cirka två tredjedelar av förbättringarna och sjukhusvården för cirka en tredjedel.
Bäst utfall uppnås vid välfungerande samverkan mellan utbredda förebyggande insatser och optimerade sjukvårdsinsatser.
En hälsoekonomisk analys som omfattade perioden år 1990–2006 visar att västerbottningarna sammanlagt beräknas leva 3500 år längre tack vare kontrollerna.
I studien framkommer att en hjärtinfarkt kostar sjukvården 250 000 kronor för en man och 180 000 kronor för en kvinna. Vid slaganfall är kostnaden betydligt högre.
En man som drabbas beräknas kosta sjukvården 787 000 kronor och en kvinna 695 000 kronor. De extra levnadsår, med full livskvalitet, som länsbor har fått tack vare hälsoundersökningarna har inte kostat samhället mer än 650 kronor per vunnet levnadsår.
Studien, som genomförts vid Umeå universitet av forskarna Lars Lindholm, Anna Stenling, Margareta Norberg, Hans Stenlund och Lars Weinehall, publicerades nyligen i den ansedda tidskriften BMC Public Health.
Kurt Boman
Senior professor och hjärtspecialist
Lars Weinehall
Senior professor