LO har till exempel gjort en film om och anordnat kurser för att aktivt svärta ner SD och deras politik.
De medlemmar som stöder SD betalar medlemsavgifter till LO, av vilka en betydande del går till Socialdemokraterna, ett parti som de brännmärkta medlemmarna inte sympatiserar med och ofrivilligt sponsrar.
Vart är delar av fackföreningsrörelsen på väg när de tar sig rätten att underkänna medlemmars politiska övertygelse? Gäller inte åsiktsfrihet inom arbetarrörelsen längre? Vad är det för begränsad form av demokrati? Dags för socialdemokraterna att ändra partinamnet till Socialisterna?
Nu är det inte längre bara människor som röstar på SD som brännmärks utan också svenskt näringsliv. LO har valt att göra ett undantag i principen om alla människors lika värde när det gäller SD: ”De är inte som andra” säger höga LO-företrädare och därför pratar man inte med SD.
LO upprörs över att arbetsgivarsidan understått sig att under året samtala med SD.
Också den som har det dåliga omdömet att äta middag på stan med en sverigedemokrat brännmärks. Det fick Markus Uvell fick erfara för några dagar sedan då han av denna anledning sparkades från chefsjobbet på PR-firman Kreab (med band till moderaterna). I demokratin Sverige kan du numera förlora jobbet om du umgås med ”fel” människor.
Jag förstår att många människor skräms till tystnad och istället knyter nävarna i fickorna. Att uttrycka ”fel” åsikt och brännmärkas om man törs säga något som inte ”godkänns” av makteliten eller åsiktskorridoren kan bli både farligt och dyrköpt.
Vem hade trott att åsiktsfriheten i Sverige skulle inskränkas så här? Och varför låter vi oss styras av rädda, fega och inkompetenta politiker som reagerar snarare än regerar? Det är dags att ”ta striden” och se till att vi får de politiker vi förtjänar!
Åsa SundhUmeå