Arkivbild: Scanpix
Med anledning av ett nytt kostpolitiskt program i Skellefteå kommun har vi gjort den här skrivelsen till kommunfullmäktige:
På 1950-talet genomförde den amerikanska forskaren Ancel Keys studier kring kopplingar mellan kost och hjärt- kärlsjukdom. Han använde sig av observationsstudier och tyckte sig se ett samband mellan högt intag av mättat fett och hjärt- kärlsjukdom. Observationsstudier kan inte ge säkra slutsatser eftersom man inte kan veta vilka orsaker som påverkar. Utifrån sådana studier kan man få teorier som man sedan kan testa i säkrare studier.
Då använder man en interventionsgrupp, som till exempel får äta en speciell kost, och en kontrollgrupp som äter en annan kost. På så sätt kan man dra rättvisa slutsatser eftersom det bara är kosten som skiljer. Grupperna måste bestå av ett stort antal människor och pågå under lång tid. Sådana studier är dyra och tidskrävande.
Utan att vänta på resultaten från de säkrare interventionsstudierna började myndigheter i USA och många europeiska länder, främst under 1980-talet, att råda människor att minska på det mättade fettet.
Tre genomgångar där forskare granskat de bästa vetenskapliga studierna på området har genomförts under 2000-talet (Skeaff & Miller, 2009, Jacobsen, et al., 2009, Hu, 2010). Man lade ihop alla välgjorda observationsstudier som undersökt hur mycket mättat fett folk äter och hur deras hälsa ser ut. Det handlar om ett tjugotal studier på sammanlagt över 300 000 personer som följts under decennier. Forskarna drar där en och samma slutsats: det finns ingen koppling mellan mängden mättat fett i kosten och hjärtsjukdom.
Samtidigt kommer andra rön om orsaker till hjärtproblem. I en stor europeisk studie från 2004 (Bartni et al.) där 5000 patienter med hjärt- kärlsjukdom deltog fann forskarna att ca 70% hade förhöjt blodsocker. Högt blodsocker får man av mycket socker i kosten, inte av fett.
Vid årsskiftet inför Skellefteå kommun lättmjölk och margarin som huvudalternativ till barnen i förskolor och skolor. Det gör man på grund av ett nytt kostpolitiskt program med hänvisning till Livsmedelsverkets rekommendationer. När vi mejlar Åse Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket i december 2012, om vilka studier de baserar råden om att minska på mättat fett till barn på, får vi till svar:
”En stor genomgång pågår just nu i arbetet med revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna”.
Håller Livsmedelsverket på att omvärdera sina kostråd om fett?
Vi tittar närmare på de alternativ myndigheten förespråkar: På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa om tillverkningsprocessen för margarin. Där får man veta att lösningsmedel, fosforsyra, blekmedel och lut används vid framställningen. Flera tillsatser används också. I innehållsförteckningen till Lätta finns: emulgeringsmedel, konserveringsmedel, modifierad stärkelse, surhetsreglerande medel och aromämnen.
Hur påverkas barn av att äta den här kemikalieblandningen?
Bröstmjölk innehåller nästan 10 gånger så mycket fett som lättmjölk och en stor del av fettet är mättat.
Kan samma sorts fett plötsligt bli farligt för barnet när det slutat amma?
Flera kommuner, bland annat Stockholm stad, har fått backa från margarin- och lättmjölksförslaget efter protester från skolbarn, föräldrar, lärare och rektorer. Vi hoppas att det blir så även i vår kommun.om margarin och lättmjölk ska tas i kommunfullmäktige. På några skolor/förskolor har man redan helt övergått till dessa lågfettalternativ. Vi tycker att det är självklart att både margarin och smör ska serveras även i fortsättningen.
Ska Skellefteå kommun följa Livsmedelsverkets rekommendationer trots att de saknar vetenskaplig grund? Den enda fördelen vi kan se med margarin är att det är billigt.
Anna Jakobsson
Sofia Lundström
Tuula Hedlund
Karin Edenteg
Malin Wikberg
Sylvia Lindgren
Fredrik Lundström
Camilla Wiklund Lövbom
Ida Kennedy
Ida Olofsson
Ludmila Croner
Emma Johansson
Referenser:
Bartni, M. et al. (2004). The prevalence of abnormal glucose regulation in patients with coronary artery disease across Europe. The Euro Heart Survey on diabetes and the heart. European heart journal
Hu, F.B. (2010). Are refined carbohydrates worse than saturated fat? The American Journal of clinical nutrition
Jacobsen, M.U. et. al.(2009). Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. The American Journal of clinical nutrition
Skeaff, C. M. & Miller, J. (2009). Dietary fat and coronary heart disease: summary of evidence from prospective cohort and randomized controlled trials. Annals of nutrition & metabolism