I Norran den 31 januari redovisas ett pressmeddelandefrån Västerbottens läns landsting där det meddelas att landstinget skall erbjuda personal och patienter vid NUS ekologiska produkter i större utsträckning.
Det sägs också i pressmeddelandet att fokus skall vara på ekologisk mat på länets alla sjukhus.
Frågan som jag som skattebetalare då ställer, ska tro gå före vetenskap i landstingets upphandling? Och är prioriteringen från beslutsfattande politiker och tjänstemän att tro på ekologiskt, som inte är vetenskapligt förankrat?
Ska detta gå före de basverksamheter som är landstingets uppgift och som är vetenskapligt baserat?
Återkommande redovisas krav från landstingsledningen om kostnadssänkningar ute i verksamheterna, samtidigt som många miljoner i merkostnad läggs på upphandling av, så kallat ekologiskt, i stället för konventionellt producerade livsmedel, miljoner som skulle göra betydligt större nytta för länets invånare ute i verksamheterna. Var är prioriteringen?
Det finns i dag inga vetenskapliga fakta som framhåller att så kallad ekologisk produktion är mer miljövänlig än konventionell, det kan till och med vara så att konventionell produktion är miljövänligare.
Som skattebetalare kräver jag att offentligt finansierad verksamhet bedrivs kostnadseffektivt och är baserad på vetenskap och beprövad teknik, inte på tro.
Jag har inga synpunkter på vad politiker och tjänstemän som privatpersoner inhandlar för livsmedel, lika lite som jag har synpunkter på vilken annan konsumtion som vederbörande väljer, men i den offentliga rollen måste regelverket vara tydligt.
Bo Nilsson
Hökmark