Att ha dubbla ledningar i ett företag (Skellefteå kommun) med 7 000 anställda är enligt undertecknad en katastrof. Vem ska de anställda ha förtroende för, vem ska de vända sig till i olika typer av frågor.
Medarbetaren som har en förändringsfråga som normalt vänder sig till högste chefen kan i Skellefteå vända sig till arbetarekommunens ordförande.
Att partigrupper diskuterar är normalt. Men att ovissheten sprider sig är varken bra för anställda eller kommuninvånarna. Alla organisationer behöver en klar vägledning, men så tycks det inte vara i Skellefteå. Maktbegäret från arbetarkommunen framstår för mig som tragiskt för kommunen. Vi behöver bara ett kommunalråd som för vår talan.
Skellefteå borde kunna bättre. Att hålla på att lova att vi ska bli bättre och nu senast att vi ska bli 80 000 invånare är lite löjeväckande. Vi har de senaste åren rasat med mellan 500 och 1 000 invånare per år.
Detta är undertecknads åsikter och jag skriver med förhoppning om att fler inser att så här ska vi inte ha det.
Naturligtvis förväntar jag mig en massa påhopp av de rätttrogna. Men låt gå för det. Här ovan har ni min tolkning av en kommunledning i sönderfall.
Dubbelkommando har aldrig fungerat bra.