Landstingets vision är att Västerbotten ska ha världens bästa hälsovård och världens friskaste befolkning år 2020. Skellefteå kommuns vision är att vi ska vara 80 000 innevånare år 2030.
De två visionerna sitter ihop, det vi säga att sjukvården är ett måste för att Skellefteå kommun ska nå sitt eget tillväxtmål
Därför framstår det som obegripligt att Lorents Burman säger att sjukvården i Skellefteå enbart är en landstingsfråga. För med ständiga neddragningar på Skellefteå lasarett vingklipper landstinget kommunens vision.
Utan basal sjukvård kommer Skellefteå aldrig att ha 80 000 invånare år 2030. Antalet vårdplatser i Skellefteå är nu nere på en nivå som i början av 1930-talet.
På vissa vårdcentraler inom Skellefteå kommun är läkarbristen så stor att gränsen för patientsäkerheten för länge sedan passerats. Av den totala budgeten för landstinget läggs just nu dryga fem procent på Skellefteå lasarett.
Vad innebär det? Jo, oavsett fina politiska fraser pågår en ekonomisk nedmontering av lasarettet i Skellefteå. Görs ingen radikal omfördelning av resurserna så kommer den basala sjukvården i Skellefteå på sikt att försvinna. Och det drabbar även både Norsjö och Malå.
Nu är det inte bara Lorents Burman som är tyst, i alla politiska led råder fullständig tystnad. Det sägs ibland att vi har de politiker vi förtjänar men vart och till vem ska vi vända oss?
Just nu finns det faktiskt inget parti, ingen lysande stjärna på den politiska himlen, som kan ge oss hoppet tillbaka i sjukvårdsfrågan. Därför landar ansvaret på var och en av oss medborgare, ansvaret att stå upp för vår sjukvård och inte släppa en av våra viktigaste samhällsfunktioner med en axelryckning.
Vi måste höja våra röster och förmå våra politiker att ta rätt beslut och det måste finnas en politisk risk att ignorera oss.
Mikael Karlsson, Skellefteå
Svar direkt
Ekonomiskt och verksamhetsmässigt är det landstinget som är huvudman för Skellefteås sjukvård. Skellefteå lasarett fyller en mycket viktig samhällsfunktion för våra medborgare.
Därför är sjukvården strategiskt viktig och en kommunal angelägenhet mot målet 2030.
Idag sker allt mer av det som tidigare skedde inom sjukhusets väggar i kommunens regi - särskilda boenden och hemsjukvården. När hemsjukvården överfördes på Skellefteå kommun tillförde landstinget 32 miljoner kronor och kommunen ytterligare 14 miljoner kronor årligen.
Nu finns planer på att Skellefteå lasarett ska bli en länsklinik och med det möjligheter att kunna utöka verksamheter genom att avlasta NUS som regionsjukhus.
Vi skall inte blunda för att vi har utmaningar inom sjukvården i Skellefteå. Det handlar bland annat om att det är svårt att rekrytera personal, något som vårt lasarett delar med många landsting i landet.
Det är viktigt att Norrlands universitetssjukhus, NUS, har uppdraget att vara ett regionsjukhus för hela Norrland med närmare en miljon innevånare. Det finns sju universitetssjukhus i Sverige och NUS ligger 13 mil från Skellefteå. Därefter kommer Uppsala som närmaste alternativ.
Teknik och kunskap i vården utvecklas allt snabbare. Dagkirurgi och titthålsoperationer innebär att patienter kan åka hem samma dag med färre vårdplatser som följd.
Skellefteå lasarett ska fortsätta att göra det som man är bra på, och det är personalen vid lasarettet. Skellefteå lasarett rankas mycket högt enligt tidningen Dagens Medicin och läkarna får högt förtroendebetyg i öppenvården. Det ska vi vara stolta över.
Lasarettet får inte och kommer inte att läggas ned.
Lorents Burman
Kommunalråd, Skellefteå kommun