Fel signal. Trasiga trottoarer ger ett dåligt inryck av kommunen, anser skribenten. Foto: Privat
Kommunen satsar på att bli 80 000 innevånare 2030. I tidigare insändare har det klagats på kommunens skötsel av cykel- och gångvägar med spår i asfalten med risk för olyckor.
Utanför centrumkärnan har kommunen slutat sätta in nya kantstenar för de som plogats loss. Man har upphört med saltning av ytor där det växer ogräs på trottoaren.
När väl en kantsten släppt är risken stor att plogen rycker loss fler av de klistrade stenarna. I övrigt är trottoarens asfalt på många platser i sämre skick än cykelvägarna. Med släckta gatlyktor är det inte så lätt att se ojämnheterna i mörkret.
Man brukar säga att det första intrycket av något är bestående. Att då se kommunens skötsel av våra gator och trottoarer gör att det ger ett dåligt intryck av kommunen.
Vi lär nog på sikt minska antalet innevånare från 72 000 i stället för att öka till 80 000. Mycket få människor är intresserade av att flytta till områden som är på väg att förslummas.
Behöver vi en stor stab med maskiner om de inte används? Kanske vi ska skrota kommunens maskinpark och hyra in vid behov?
Trebner
Svar direkt
Det kan vara lätt att förledas att bara se det lilla som inte är bra och därför inte se allt det som faktiskt görs för att du som innevånare i vår kommun ska få det bättre. Årligen så läggs cirka tio miljoner kronor ner på att bygga om gång- och cykelvägar, gator och parker.
Gång- och cykelvägarna är en viktig länk i vårt vägnät och prioriteras också, då vi vill att alla som har möjlighet ska kunna gå eller cykla till jobbet.
Av kommunens 14 mil gång- och cykelvägar prioriteras både ombyggnad och tillskapandet av fler önskvärda och behövda leder.
Vid om- och nybyggnad av bostadsgator, både i staden och i våra samhällen, så bygger vi inte längre några trottoarer. Det som tidigare varit trottoar görs om till ett grönt sidoområde.
Att använda saltning, som du skriver, är något vi endast gör vid extrem halka eftersom det har så dålig inverkan på miljön.
Men vi är en stor kommun, till ytvidden lika stor som hela Skåne, med stad och många samhällen så måste vi också prioritera. Pengarna räcker inte till allt.
Av de maskiner som kommunen årligen använder i sina arbeten, snöröjning, anläggnings- och underhållsarbeten svarar den egna delen för 23 procent av behovet, resterande 77 procent består av entreprenörer som hyrs in vid behov.
Lars Pettersson,
Chef, Produktion
Skellefteå kommun