När jag sökte efter två reservdelar på nätet häromdagen, och var nästan klar, så märkte jag att internetsidorna låste sig. Efter en stunds felsökning konstaterade jag att det hade hänt något med kommunikationen via optofibern. Så jag avslutade sökningen av reservdalarna genom att koppla upp min dator till den alternativa lösningen (mobilnätet) och sökte sedan om det fanns någon information om störningar, men fann inget.
När jag sedan åkte för att handla reservdelarna så hade den första butiken tappat kommunikationen så man hade svårigheter att arbeta normalt.
När jag kommer hem igen med reservdelarna så läser jag på nätet om ”A3:s driftstörningar åtgärdade - hemsida och växel fungerar igen” ett fel som drabbade ”kunder i Umeå och norrut”. Jag bedömer då att det kan vara ganska många som drabbades https://www.norran.se/nyheter/driftsstorningar-hos-a3/
Vidare så kunde man i artikeln läsa att A3 som hade ”stora störningar i sin internettrafik”, själva hade bekymmer med kommunikationen; ”Med anledning av problemen är det svårt att få kontakt med företagen via telefon och hemsida.”
Vi har sedan länge ett ömsesidigt beroende mellan elkraft och kommunikation. Försvinner elkraftförsörjningen så saknas det reservkraft på många ställen i kommunikationskedjan och inte minst hemma hos oss själva. Många företag har dessutom all sin kommunikation (data, telefon etcetera) i en och samma lösning och kan inte ens meddela att det blivit ett fel, ja inte ens internetleverantören kan det.
Även många privatpersoner har lagt ”alla äggen i en korg”, när det gäller kommunikation och kan då har svårt att nå ut då ”reservutgång saknas”.
Är det lämpligt att vi har så dåliga kommunikationslösningar när de flesta av oss är så beroende av kommunikation i vardagen?
Hur bygger vi bort det ömsesidiga beroendet mellan elkraft och kommunikation? Klarar vi till exempel av det ökande behovet av ”vård i hemmen” i framtiden om vi lägger "alla äggen i en korg”?
Martin Lundmark, Skellefteå