Jag minns tiden innan: jag var glad, hoppfylld, trodde på framtiden, levde i nuet och allt var bra. Ibland pratades det om klimatet på nyheterna, men det var inte så bråttom. Sedan kom den heta sommaren, isar smälte och glaciärer försvann fortare än någonsin. Klimathotet är här och nu.
Och då kom den obarmhärtigt: oron för mina barn, alla barns framtid. Hur ska det bli för dem, om allt blir fel? Känner inte ni den där ångesten, för era barn. Hur gör ni i er vardag? Lever ni som förr? Äter kött lika ofta och bokar en flygbiljett, eller gör ni det ni kan i er vardag?
Visst kan allt kännas stort och hopplöst, men jag tror ändå vi kan göra skillnad – tillsammans. För vi är alla tillsammans i detta. Vi måste visa politikerna så de vågar ta de stora besluten. Inom landet självklart, men givetvis också ute i världen.
Elin Lundqvist Burlin, Skellefteå