Åsikter debatteras ofta om den unga generationens livsstil, samtidigt som ingen kan hindra den utveckling som sker. Finns det ändå några rutiner, som bör fungera i vardagen, oavsett generationstillhörighet? Jag tänker på vad vi gör, när vi vårdar vår hälsa. Kropp och själ sitter intimt samman och de rutiner för hälsa som jag åsyftar är motionsvanor och att finna gemenskap i grupp.
Det bedrivs intensiv forskning om hälsa, men resultaten har svårt att nå ut till allmänheten. Resurserna i sjukvården är alltför knappa för detta ändamål och i skolan bör ämnet hälsa få mer schemalagd tid. Forskarna är överens om vad som är hälsosamt, men att marknadsföra kunskapen ger minimalt med inkomster till företag.
Vår hjärna är utvecklad, sedan flera tusen år tillbaka, för att samla, jaga och att fungera i grupp. Rörelse och gemenskap mår vi bra av. Förr rörde vi på oss flera timmar per dag och avverkade minst 20 000 steg. Numera behöver vi inte samla förnödenheter eller bedriva jakt för att överleva och därmed har den naturliga drivkraften till motion försvunnit.
”Att fördrivas från flocken” medför också ohälsa och de som uteslöts från gänget för flera tusen år sedan, överlevde knappast. Så illa är det inte idag, men många känner obehag av att förlora grupptillhörighet.
Vilka redskap är då idag användbara för att lära sig att fungera i grupp och att börja motionera regelbundet? Jag anser att verktygen vi behöver för grupptillhörighet, är att visa respekt för andra, empati (försöka förstå andras känslor) och att vara ärlig. Hjälpmedlen till rörelse och motion är uppmuntran, stöd av föräldrar och kompisar samt inte stora krav. Föräldrar är ansvariga för att barn skolas in i dessa förmågor, och då krävs vuxennärvaro.
Sammanfattningsvis är det enkla färdigheter, som barn behöver lära sig tidigt, för att få en bra start i livet.
Thomas Ottosson, Skellefteå