Jag är inte speciellt bra på matte, men plus, minus, gånger och delat klarar jag hjälpligt av. Det kanske är mina bristande kunskaper som gör att jag inte förstår hur kommunen resonerat kring försäljningen av Sara.
Om jag förstått det hela rätt så kostade Sara 1,245 miljarder att bygga och såldes för 1.050 miljarder. En ren förlust på 195 miljoner. Jag skriver det igen så det är tydligt. En ren förlust på 195 miljoner.
Det normala när man bygger något för att sälja är ju att man ska gå vinst, men icke här. Tyvärr slutar det inte med denna förlust. Nu ska kommunen hyra tillbaka Sara för 45 miljoner per år i 50 år vilket blir 2,250 miljarder. Kommunen hyr alltså tillbaka det för cirka 1 miljard mer än det kostade att bygga.
Ta nu chansen och svara på denna insändare och förklara för oss kommuninvånare hur i hela friden detta går ihop. Och kom inte dragandes mer att det inte är skattepengar det handlar om.
Fundersam
Svar direkt
Hej!
Var roligt att du intresserar dig för kommunens ekonomi och inte minst för ekonomin omkring kulturhuset. Det är många överväganden som behöver göras inför en så stor och speciell investering som Sara kulturhus. Den direkta ekonomin för fastigheten är ett perspektiv men det finns också ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv där en ökad attraktionskraft för både invånare och besökare ska vägas in.
Om vi börjar med själva investeringsutgiften, som helt riktigt slutade på drygt 1 245 miljoner kronor, så överstiger det den budget för byggnationen på 1 050 mnkr som upprättades år 2018. Byggnationen, som till stora delar pågått under pandemiåren, har bland annat drabbats av ökade priser på material. Det kan också konstateras att det skett en viss underskattning av den tekniska komplexiteten i byggandet av Sara Kulturhus . Det överskjutande beloppet hade kommunen fått stå för oavsett om kommunen valt att behålla fastigheten själv eller som nu sälja den vidare till en privat fastighetsägare.
Innan byggnationen påbörjades fattades beslut om att sälja fastigheten och försäljningen gjordes upp 2018 till en köpeskilling om 1 050 mnkr. Försäljningen föregicks av en process på marknaden där den aktör som erbjöd den lägsta hyran i kombination med att acceptera begärd köpeskilling fick möjlighet att köpa fastigheten. Hyran som kommunen betalar är alltså kopplad till priset på fastigheten som var 1 050 mnkr. Eftersom kommunen vill ha full rådighet över fastigheten och dess innehåll har ett långt kontrakt upprättats mellan kommunens kulturhusbolag och den privata fastighetsägaren. Det långa kontraktet i kombination med kommunens höga kreditvärdighet har gjort att kommunen kunnat erhålla en hyra som är lägre än någon annan aktör här i Skellefteå skulle kunna erhålla.
Du väljer att summera ihop alla hyror som ska betalas under en 50-årsperiod, en summa som då överstiger den ursprungliga investeringsutgiften vilket jag förstår kan upplevas som konstigt.
Vi kunde istället ha förhandlat fram ett hyresavtal för en tidsperiod om 25 år, vilket då inneburit ett betydligt lägre belopp enligt din summering. Men en omförhandling efter 25 år hade istället kunnat leda till högre kostnader för kommunen men också en risk för att tappa rådigheten över fastigheten.
Det belopp som du summerar ihop är dessutom hyran för förstahandskontraktet som kommunens kulturhusbolag betalar till den privata fastighetsägaren. Kulturhusbolaget hyr ju sedan ut kulturhuset till kommunen men hyr även ut hotelldelen till Elite Hotell, vilket gör att kommunens hyra ju är betydligt lägre än den summa som du anger.
Till sista vill jag säga att kommunen som regel själv äger de lokaler som behövs för den egna verksamheten. Här gjordes ett undantag för att locka stora investerare till Skellefteå. Investerare som nu också fortsätter att investera i till exempel nya bostäder i Skellefteå.
Om du vill veta mer om kulturhuset eller om kommunens ekonomi i övrigt så är du välkommen att höra av dig.
Samuel Lundqvist, ekonomichef/CFO, Skellefteå kommun