Detaljplan och samråd har utgått om ett industriområde på Näsudden i Skelleftehamn. Man säger att marken i området är starkt påverkat av mänsklig aktivitet med mångåriga utsläpp, vilket inte för någon är en nyhet och det skulle nog hittas på många ställen i och runt Skelleftehamn. Trots detta både lever och reproducerar både människor, djur och fåglar här.
Att en häckfågelinventering har gjorts i området av Ecogain, på uppdrag av Skellefteå kommun uppskattar jag. Men det finns många arter som utelämnats. Ecogain säger själv, att de inte gjort en regelrätt revirkartering, då det skulle krävts fler besök än två. Varför? Här är jag också lite fundersam över deras utredning, då kartan för samråd visar på ett inringat område och deras karta visar något helt annat. Där gränsen för detaljplanen innefattar både Rudtjärn och Bastuavan. Och gränsen för detaljplanen är inte heller dragen vid nya vägen bort mot Näsudden, utan närmare stugområdena. Vad gäller?
Undertecknad är inte biolog, ekolog eller ornitolog. Endast en intresserad amatör, som förvisso kan känna igen läten och utseende på de flesta fågelarter och dessutom amatörfotograf, uppväxt i Skelleftehamn och tillbringar en månad där varje sommar. Vilka återkommer till området? De som lever och bor i närheten eller experterna som varit med om utredningarna?
Kan med säkerhet säga att det inte finns något område i Skelleftehamn med så många olika häckande fågelarter. Hela vägen från Snesviken, Bastuavan, Rudtjärn över skog, kalhygge, kärr och ända bort till Tjuvkistan och hela östra stranden. Just på grund av att arterna kräver olika system för att överleva och ibland flera, såsom skogslandskap/hyggen, brackvatten miljö, limniska miljöer och våtmarker. Det jag har att jämföra med, är ett område lika stort i södra Sverige, där jag nu bor och verkar. Tror inte alla vet hur många olika rödlistade arter området hyser.
För att undvika att häckande fåglar skadas, bon förstörs eller ungar dödas, föreslås i en utredning från 2019 att anläggningsarbetet utförs innan fåglarna kommer till området på våren. Då finns redan störningen där och fåglarna undviker därmed att inleda häckningen. Området blir alltså tomt och tyst och utan lockrop och fågelsång.
Ingen vet vilken påverkan eller vilka konsekvenser detta får för området. Flera livsmiljöer bebos av skyddade arter. I många fall kommer flera arter att störas utanför detaljområdet av buller och mänsklig aktivitet och kanske även av att andra arter försvinner, vilka är helt beroende av varandra.
Har vi verkligen råd att göra oss av med alla dessa fridlysta och hotade arter och deras häckningsplatser? Frågan är vilket arv vi vill föra vidare till nästa generation?
Hoppas på ett bättre öde för området och ett hopp för alla kommande generationer i Skelleftehamn
Åsa Lundgren Eriksson, Lidingö
Fotnot: Ecogain har erbjudits genmäle men avböjt.