Vi som jobbar i vården har varnat i åratal

Att det pratas om paniklösningar i kommunens vård och omsorg visar tydligt på bristen på kunskap om hur verkligheten ser ut.

Skribenten menar att vårdtyngden har fördubblats på vissa ställen.

Skribenten menar att vårdtyngden har fördubblats på vissa ställen.

Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Insändare2022-02-28 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I flera år har vi som jobbar i vården i Skellefteå kommun sett och varnat för den situation vi nu befinner oss i. Färre och färre vill jobba inom ett yrke som i grunden är fantastiskt givande och utvecklande. Att hjälpa våra gamla att få en meningsfull och fin sista tid i livet är bland det viktigaste man kan arbeta med. Tyvärr har våra möjligheter att göra det på ett bra sätt blivit mindre och mindre.

De senaste åren har vårdtyngden på boendena ökat avsevärt samtidigt som man inte ökat bemanningen. Jag skulle vilja påstå att vårdtyngden har fördubblats på sina ställen, vilket bara är en uppskattning eftersom man inte längre mäter vårdtyngden. Bemanningen baseras enbart på antal vårdtagare. Att dessa vårdtagare av förklarliga skäl behöver mer och mer omvårdnad leder inte till fler händer som ska ge den omvårdnaden. Följden har blivit att alltfler lämnar yrket (med utbrända hjärnor och värkande kroppar) och då bristen på undersköterskor är alarmerande tvingas boendecheferna sänka kraven på de som anställs. Erfarna kompetenta undersköterskor ersätts av personer som inte har varken utbildning eller erfarenhet av omvårdnad. Idag finns det andra jobb att söka för alla som inte längre orkar bära upp verksamheten. Risken att bli arbetslös om man säger upp sig är liten.

Det är hög tid för politiker och ledande tjänstemän att ta kompetenstappet på stort allvar. Det måste till radikala åtgärder och förändringar för att vända utvecklingen. Att till råga på allt sjösätta många nya arbetssätt (nytt dokumentationssystem, nytt larmsystem, ny app för signering av läkemedel, nytt system för teamträffar med mera) samtidigt som verksamheten ska hantera en pandemi av historiska mått är något av sista droppen för många.

Till att börja med föreslår jag att politiker i socialnämnden samt alla chefer i högre ställning påbörjar inskolning på vård- och omsorgsboendena för att bilda en vikariepool. På så sätt kanske vi slipper att jobba mer än fem helger av tolv och ni får en unik inblick och kunskap om den verksamhet ni fattar beslut om. Win-win som man brukar säga... Ska vi säga så? (Vadå? Ni har varken utbildning eller erfarenhet av vården? Inga problem! Ni kommer att få en fin inskolning. Vi börjar ha bra kläm på att inskola helt gröna vikarier.)

Undersköterska som går på ångorna