Vi måste lyfta blicken – vem bär ansvaret för idrottens intäkter?

"Din klubb tar stryk medan brottslingar tjänar miljarder", så skrev Skellefteå AIK klubbdirektör tillsammans med två andra debattörer på norran.se den 21 maj.
Norranläsaren Petter Nyström reagerar på detta. Han håller med om att klubbar och supportrar har ett gemensamt problem, men att lösningen måste handla om att det blir lätt att göra rätt för den som vill följa sitt lag.

Skellefteå tackar klacken efter en segerl i SM-slutspelet i SHL, match 3 i bäst av 7, mellan Skellefteå AIK och Brynäs IF på Skellefteå Kraft Arena.

Skellefteå tackar klacken efter en segerl i SM-slutspelet i SHL, match 3 i bäst av 7, mellan Skellefteå AIK och Brynäs IF på Skellefteå Kraft Arena.

Foto: Johan Löf/TT

Insändare2025-05-26 22:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skellefteå AIK, tillsammans med Nima Sanandaji och Sara Lindbäck, lyfter ett viktigt problem: den illegala IPTV-marknaden och dess påverkan på idrottsrörelsen. Att organiserad brottslighet tjänar stora summor på olagliga sändningar är oacceptabelt, och att detta hotar klubbarnas intäkter från TV-rättigheter är tydligt. Att 700 000 svenska hushåll använder illegal iptv visar problemets omfattning.

Jag delar oron för att minskade sändningsintäkter slår mot barn- och ungdomsidrotten. Precis som musik- och filmbranschen drabbas idrotten av piratkopiering. De siffror som nämns om bortfall av jobb och skatteintäkter är hypotetiska, men visar ändå på ett allvarligt samhällsproblem.

Men vi måste också våga ställa frågan: varför väljer så många svenskar illegal iptv? Är det bara ett medvetet stöd till brottslighet – eller handlar det också om tillgänglighet och pris?

Att följa sport har blivit dyrt. Med flera olika abonnemang och streamingtjänster blir månadskostnaden snabbt hög. Är det rimligt att en vanlig familj ska behöva lägga tusentals kronor i månaden för att följa sina favoritlag? Denna fragmentisering och prissättning gör att många, trots vetskapen om att det är fel, lockas av billigare och mer lättillgängliga alternativ.

Dessutom samlar många TV-bolag in och säljer användardata, vilket ytterligare urholkar förtroendet. Som kund betalar man inte bara med pengar, utan även med sin personliga integritet.

Lösningen? Vi behöver mer än bara blockeringar och rättsliga åtgärder. Vi behöver en strategi där idrottsrörelsen, rättighetshavare och konsumenter samverkar. Musikbranschen lyckades vända utvecklingen med Spotify – kan idrotten göra något liknande?

Om vi skapar lagliga tjänster som är prisvärda och användarvänliga, kan vi minska efterfrågan på illegal iptv. Först då kan vi trygga idrottens framtid och säkra intäkterna för både klubbar och framtida stjärnor.