Den lilla frivilliga pensionsförsäkring som jag via min tidigare arbetsgivare hade betalat till i cirka tolv år hade minskat i värde 7,7 procent och om detta skrev försäkringsbolaget att det berodde på kriget i Ukraina och inflation, med mera.
Men på den tiden efter det att riksdag och regering beslöt att avskaffa ATP och införa ett annat (sämre) pensionssystem så var det bara glada miner när sparande i fonder kom upp som erbjudande. Det skulle mycket till som man sade innan kapitalet började gå bakåt och med förlust. Och bakåt har det gått.
Det är just detta som är något bittert. Att lova något som absolut inte kan hållas. Nu har vi haft en kris i samband med att Alecta drogs med i de amerikanska krisbankernas utförsbacke. Det var First Republic Bank, nischbanken Silicon Valley Bank och Signature Bank som verkade vare värst drabbade. Detta påverkar naturligtvis den svenska finansmarknaden.
Alecta är inte vilket pensionsbolag som helst utan förvaltar många sparares pengar som inte valde fonder aktivt när det stora pensionsvalet gick av stapeln. Däribland många lågavlönades sparande från offentlig sektor. Marknaden som öppnade sig när det blev dags för många att spara i det nya systemet blev väldigt lockande för många aktörer. Jag kan inte säga att alla var seriösa.
Vad jag vill säga till kommande generationer är att ett nytt pensionssystem måste till som bara satsar på så säkra tillgångar som möjligt. Statliga, inom Norden eller helst inom det egna landet. Ett system som inte lämnas åt marknaden. Ja, jag vet att krig och naturkatastrofer naturligtvis sänker värdena men som det är idag är pensionssystemet utelämnat.
Reultatet blir lägre pensioner, höjd pensionsålder, fattigpensionärer och en tristare ålderdom. Och ja, jag tycker att de gör rätt i Frankrike och Paris som protesterar mot Macrons höjning av pensionsåldern. Även om de demonstrationerna också handlar om ett allmänt missnöje med priser och sociala missförhållanden.