Vem ska vi egentligen tacka för folkpensionen?

Skribenten berättar om folkpensionens historia i Sverige.

Skribenten berättar om folkpensionens historia i Sverige.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2022-09-01 18:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varför var Skellefteå 2018 fortfarande mörkrödare än omkringliggande områden var statsvetaren Magnus Blomgrens frågeställning under en föreläsning vid Umeå universitet 2021. Vi finner inte underliggande motiv eller förklaring.

Finns någon skriftlig förklaring till att jag träffat och pratat med bekanta som varit fostrade så att dom för sina äldre släktingar inte fick rösta på annat än Socialdemokraterna. Eller företagaren som efter många timmars samtal sa: ”Jag vill ha ett liberalt samhälle, men min mormor skulle vända sig i graven om jag svek S” och häromdagen sa en av mina vänner att minst två av våra vänner fortfarande 2018 röstade på S.

Fakta i ärendet: På 1870-talet föreslog dåvarande liberalerna i Sveriges riksdag att det borde införas en allmän folkpension. 1884 skrev liberalen Adolf Hedin en motion till riksdagen med förslag om att allmän folkpension borde införas men Moderaterna och Centerpartiet (dagens namn) var ovilliga till detta förslag. 1889 Bildades Socialdemokraterna.

1913 införde den liberal ledda regeringen under statsminister Karl Staafs med stöd av Socialdemokraterna en försäkring (folkpension) som omfattade hela befolkningen och pensionsåldern sattes till 67 år trots att medellivslängden var 60 år.

Var finns beslutet i riksdagen som visar att folkpension inte var resultatet av en liberal motion från 1884 utan på grund av Socialdemokraternas förslag?

Martha Hellgren, Skellefteå