Punkt 4 och 5 i förslaget:
4. "En plats dit fler längtar att få vara. En stolt kulturbygd där fler hittar till världens bästa friluftsliv. Norsjöbygden blomstrar, utvecklas och välkomnar nya människor och idéer."
5. "Världens bästa vardag. Norsjöbygden är välmående och i stark utveckling där fler hittar världens bästa vardag. Med öppenhet och mod välkomnar vi besökare, bosättare och etablerare."
Men vi som redan bor här då? För ett antal år sen försvann vävarstugan för damerna och nu i årsskiftet togs möjligheten för oss äldre "gubbar" att träffas i en snickarbod. Den lokalen som använts de senaste 25 åren vid Kyrkogatan togs ifrån oss vid årsskiftet. Vi hamnade på gatan så att säga. Alla maskinerna står nu magasinerade i väntan på en ny lokal. Några av medlemmarna har dammsugit Norsjö på lämpliga lokaler och presenterat dem för kommunen. Men det faller på att det är för dyrt.
All satsning sker i dag på ungdomen som inte har några pengar själva. Och det är ju vettigt. Men vi medlemmarna i slöjdgruppen känner oss mer eller mindre förtvivlade. Vi har liksom tappat en kroppsdel. Det var trevligt att få träffas i knivkursen och få ta del av historier om Norsjöbygden som jag inte hade en aning om.
Min tanke var också att utöka verksamheten med till exempel svepteknik, karvsnitt, svarvning och täljning. Vi har också servat en del boenden med småjobb, även för oss själva. Det skulle ha varit perfekt under pandemin och isoleringen att ha kunnat gå dit och fördriva tiden med något vettigt. Vår räddning vore nu om det dök upp en lämplig lokal som skulle passa oss.
Reidar Lindberg, Norsjö